13. Andelstal, vad är det för något?
Om bostadsrättens andelstal.
Andelstalet är en viktig uppgift – men ointressant ! Hur hänger det ihop? Det här är en komplicerad fråga. Så vill du göra det enkelt för dig, läs bara den här sammanfattningen:
För den som ska köpa bostadsrätt är andelstalet ointressant.
Varje bostadsrättsförening är uppdelad i andelar, där varje bostadsrätt har sin andel. Andelen står ofta i direkt proportion till lägenhetsytan, och anges i procent. Exempel: en viss lägenhet är på 50 kvm, och föreningens sammanlagda bostadsrättsyta är 5000 kvm, då är lägenhetens andel 1 %. Men det är inte alltid andelstalet exakt följer lägenhetsytan. Lägenheten har kanske istället ett andelstal på 1,07, eller 0,89. Två lägenheter i samma förening kan alltså ha olika andelstal, även om de är lika stora. Det kan t ex bero på vilken våning lägenheten ligger. Eller kan det bero på lägenhetens utformning, eller väderstreck, eller att den har eller inte har balkong, eller pga något annat som ibland kan vara svårt att riktigt förstå.
Varför är det så? Andelstalen fastställs när man bildar en bostadsrättsföreningen. Då “poängsätter” man varje lägenhet, inte bara utifrån storleken, utan även utifrån belägenhet, våning, om det fanns hiss, extra gäst-wc, eller balkong, eller kanske störs av tvättstugan, eller andra faktorer, etc etc.
Vad innebär då detta? Jo, andelstalet styr lägenhetens månadsavgift (“hyran”). Alla betalar månadsavgift i proportion till lägenhetens andelstal. När andelstalet strikt följer lägenhetsstorleken blir också månadsavgiften i direkt proportion till lägenhetsytan. Men om andelstalet skiljer sig från ytan blir det också en viss skillnad på avgiften. T ex två likadana lägenheter men på olika våningsplan kan betala olika mycket i avgift. Skillnaden kan i vissa föreningar vara betydande. (Men skulle skillnaderna vara omotiverat stora bör styrelsen se över fördelningen).
Som bostadsköpare, hur ska man se på lägenhetens andelstal? Vårt svar är att man egentligen inte behöver bry sig! Andelstalet i sig säger ingenting. Som köpare har man faktiskt ingen direkt nytta av denna uppgift. Det väsentliga är månadsavgiftens faktiska storlek på just den lägenhet man är intresserad av, och naturligtvis priset. Andelstalet kan kanske bli intressant (men bara kanske) om man jämför exakt likadana lägenheter i samma förening, men en sådan jämförelsen kan man som bostadsköpare sällan göra. Så än en gång: det väsentliga är den aktuella bostadsrättens faktiska månadsavgift, inget annat!
Som framgår av ovanstående är det alltså inte styrelsen som beslutar exakt vad var och en ska betala i månadsavgift. Styrelsen beslutar bara om den allmänna storleken på månadsavgiften. Sedan fördelas avgiften efter de olika lägenheternas andelstal.
Förtydligande: Andelen utrycks ofta i procent, men ibland som andel av 1. Som exemplet ovan: om lägenheten är en 100-del av föreningen då är andelen 1,000 (1 procent). Men ibland skrivs det som 0,010 istället, det kan vara förvillande.
Tillägg: Vissa föreningar använder sig av dubbla andelstal: Det ena andelstalet styr var och ens andel = ägarandel i föreningen, det andra andelatalet styr månadsavgiftens fördelning. Här skiljer man alltså på ägarandel och månadsavgift. Men för en köpare förändrar det ingenting, det är fortfarande den verkliga månadsavgiften som är intressant, och bostadsrättens pris.
© Borättupplysning Skåne
Hej,
Intressant läsning, tack!
Jag har dock en liten fundering med anledning av att ett antal balkonger ska byggas i min förening (utöver de som redan är på plats). I stadgarna står det att föreningen ansvarar för underhåll av balkonger (förutom impregnering) och styrelsen har därför tänkt genomföra en ändring för de lägenheter som nu ska bygga balkong, OCH för de tidigare lägenheterna för att ta höjd för kommande underhåll. De hade tänkt ändra stadgarna genom att inför en ”balkongfondavgift”. Jag funderar dock på hur det går ihop med det du skriver om andelstal? I stadgarna står att avgiften ska beräknas efter yta. Kan man lägga till en sådan här fondavgift eller måste alla andelstal räknas om?
Tacksam för svar! Mvh Bengt
Nej, man kan inte införa en extra obligatorisk avgift i form av en ”balkongfondavgift”, inte enligt Bostadsrättslagen. Själva bygget av nya balkonger kan däremot finansieras genom en avgift av de berörda, enligt separata avtal. Underhållet av balkongerna däremot, gamla som nya, måste bekostas av föreningen via de ordinarie månadsavgifterna. Det betyder antagligen att andelstalen måste räknas om, eftersom de med nya balkonger nu måste bidra lite mer till föreningens gemensamma underhåll.
I vår förening bestående av fem parhus har en lägenhet fått bygga till i egen regi en lokal med egen ingång, typ gästrum eller snickarbod. Efter några år har styrelsen godkänt att ta upp en dörr från bostadsrätten till lokalen vilket blivit mer ett lägenhetsrum till den växande familjen. Bygglov finns för biyta. Min fråga är om det är rimligt att styrelsen kan fatta ett sådant principbeslut utan att fråga föreningens medlemmar, alternativt borde denna utbyggnad inkorporeras i föreningen som brf-yta och förändrat andelstal?
(korrigerat)
Det kan bli rätt komplicerat när man bygger ut en bostadsrätt på det sätt du beskriver. Tillbyggnaden ingår inte i bostadsrätten, utan allt underhåll och ev driftskostnader faller på innehavaren. Om jag förstår det rätt innebär den nya dörren att ytan inte längre är biyta, ytan bostadsyta, så där uppstår då ett problem. Styrelsen borde inte ha godkänt detta, eller borde reglerat detta med ett ordentligt avtal och tagit upp frågan på föreningstämma. Kanske måste tillbyggnaden räknas in som ordinarie borättsyta, och andelstalen justeras.
Viktigt är att innehavaren inte får någon otillbörlig fördel på övriga medlemmars bekostnad, alla medlemmar ska behandlas lika, och ha samma möjligheter.
Läs en diskussion om ett liknande problem på forumet Allt om bostadsrätt:
http://www.hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=19403
Har en bostadsrätt i HSB som inköptes 1962. Jag har jagat andelsvärdet som gällde den 1 jan 1974 men utan resultat. Skall använda detta värde för att fastställa inköpspriset i deklarationen. Är det bara bostadsrättsföreningen som kan svara mig på detta?
Gamla uppgifter kan alltid vara svåra att få tag på, ibland omöjligt, eftersom dokumentation kan ha förvunnit eller slarvats bort. Andelsvärdena 1974 är det nog få föreningar som har kvar uppgifter om.
Hej,
Om två hyreslgh säljs så går pengarna till brf. Hur påverkas andelen för övriga bostadsrättsinnehavare? Blir andelen högre eller lägre dvs blir hyran högre eller lägre?
Egentligen påverkas ingenting alls. Visserligen kan övriga innehavares andelar minska något, men det brukar inte påverka den slutliga månadsavgiften (”hyran”) mer än ytterst marginellt. Förutsatt att avgifterna fördelas på rätt sätt.
Om man vill ta fram ett andelstal för avgiftsberäkningen, vilka kostnader tycker ni då bör ingå i respektive del?
Tänker mig alltså att man utgår ifrån årsbokslutet och ser vilka poster som bör fördelas lika och vilka som bör delas på ytan och därefter får fram ett andelstal men frågan är hur man bör räkna? Tänker mig att kostnader såsom uppvärmning, vatten, fastighetsskatt och de flesta lånen samt yttre fond fördelas på antal kvadratmeter medans övriga utgifter delas lika. Om t.ex. om alla har balkong får lånet för den delas lika oavsett lägenhetsstorlek.
Känns så godtyckligt att bara uppskatta en andelsvärde för avgiftsberäkning så hur bör man egentligen göra för att få fram ett någorlunda rättvist värde? Bör man kanske räkna in gemensamma utrymmen i andelen så att dessa också delas lika?
Det finns inget facit hur man ska dela upp föreningens kostnader, det har gjorts på väldigt olika sätt i olika föreningar. Men jag tycker du är inne på rätt spår, avgiften bör i huvudsak fördelas efter lägenhetsytan, men vissa kostnader kanske är mer naturligt att fördela lika per lägenhet, t ex administrationen. Men man bör hålla sig till faktiska kostnader, och inte blanda in ev. subjektiva värden som utsikt, väderstreck eller våningsplan. Men det finns som sagt inget facit för vad som är mest rätt eller fel, utan man får försöka komma överens inom föreningen.
Hej,
Bor i en förening där vi ev en lgh ska få bygga upp på vinden. Funderar på hur/om det isåf påverkar andelstalen, samt hur vi ska sätta hyran framöver.
Andelstalen sattes när föreningen bildades enligt insatt kapital. Det står oxå i stadgarna att det är andelstalen som styr avgiften.
Är det rätt metod att räkna ut nya andelar på följande vis: Vi lägger till den den nya insatsen som personen som bygger upp vinden betalar i köpeskilling för ytan till den ursprungliga insatsen och sedan räknar ut nya. Det innebär att alla andra lgh får en något sänkt andel medan den som bygger upp för en högre. Är detta rätt hanteringssätt?
Om man gör så blir det ju knepigt med avgiften eftersom den enligt stadgar ska beräknas på andelstalet. Det innebär ju att vi egentligen inte får någon ökad avgiftsintäkt utan bara en omfördelning av vår totala avgift.
Vad vi egentligen vill är ju att behålla nuvarande avgiftsnivå på X kronor per kvm och att den som bygger till får betala samma X kr/kvm för all tillkommande yta. Hur kan man få till detta på ett bra sätt?
Om det tillkommer en lägenhet så måste ju alla andra lägenheters andel minska något, för summan ska alltid bli 100%. För att få in samma avgift och lite till (för den nya lägenheten), måste alltså avgiften per andel höjas något.
Att ändra andelstalen i en förening. Vilka anledningar kan det finnas och hur skall det gå till? om några förlorar på det, hur kan man då argumentera att inte göra någon förändring? Om man inte är överens om att förändra, hur går man då vidare för att förhindra det? Hur skall man förhålla sig till de insatser som gjordes från början?
Detta är en besvärlig fråga, och något det råder delade meningar om i bostadsrättsvärlden. Det finns väl tre tillfällen när andelstalen kan behöva ändras, eller räknas om. Om det tillkommer nya bostadsrätter i föreningen. Eller om man upptäcker uppenbara felaktigheter. Eller om saker har förändrats i fastigheten som gör att de ursprungliga andelstalen upplevs som felaktiga.
Problemet är känsligt, för resultatet av en förändring kan alltid av vissa uppfattas som orättvist. Reglerna om hur beslut om detta ska fattas är också omtvistat, men vår uppfattning är att ett vanligt majoritetsbeslut på en stämma ska räcka. Förutsatt dock att inga insatser förändras, dessa får inte påverkas.
Hej,
Våran förening har nu beslutat att efter 9 år räkna med vårt vidbyggda garage (vi äger garaget) som andelstal, är det möjligt? Dom ska göra om i stadgarna för att kunna ta ut mer i avgift för garaget, därför ska dom börja räkna med andelstal.
Kan tilläggas att det bara är 2 lägenheter av 29 totalt som drabbas.
I bilagan tar dom upp boytan (lägenheterna) samt biyta (lägenhetsförråd i förrådslänga). I biytan räknar dom nu vårat garage. Detta medför en hyreshöjning på garagehyran med 287% samt en total hyreshöjning på 17%. Kan biyta och speciellt garageyta ingå i andelstalen?
Jag tycker läget verkar oklart, därför kan jag inte ge något riktigt svar. Du säger att ni äger garaget, samtidigt som föreningen vill ta ut mer i avgift för garaget. Om garaget alltid ingått i (tillhört) din bostadsrätt, bör inte andelstalet kunna ändras.
Du skriver:
1) ”…upptäcker uppenbara felaktigheter” – vad skulle det kunna vara för något?”
2) ”…saker har förändrats i fastigheten som gör att de ursprungliga andelstalen upplevs som felaktiga.” – vad skulle det kunna vara för något?”
3)” ..Förutsatt dock att inga insatser förändras, dessa får inte påverkas” – hur menar du då?
Uppenbara felaktigheter, kan t ex vara rena räknefel, felsummering, eller att man utgått från felaktiga areauppgifter.
Saker som förändrats: Om avgiften/andelstalet från början satts utifrån vissa förutsättningar, t ex allvarliga störningar från fläktrum eller tvättstuga, och dessa omständigheter/störningar byggs bort, då tycker jag det finns anledning att se över andelstalen.
Förutsättningen att lösa dessa problem på ett enkelt sätt är dock att andelstalet för månadsavgiften är frikopplad från insatsernas fördelning. Att ändra insatserna är inte att rekommendera, då det påverkar ägarfördelningen inom föreningen.
Hej!
Föreningen jag bor i har fattat ett principbeslut om att tillåta upplåtande av marken vid marklägenheterna med bostadsrätt. Detta var inte fallet när föreningen bildades. Inga beslut har fattats om storleken på insats för detta.
Min fråga är vad man bör göra med andelstal för detta? Enligt uppgift skulle detta öka värdet på dessa bostadsrätter väsentligt. I så fall känns det för mig som om det handlar om att föreningen kommer att skänka markrättigheter som har ett marknadsmässigt värde till vissa av medlemmarna. Är detta en feltolkning? Har den ett högt värde så borde väl de medlemmar som vill ha denna upplåtelseform vara villiga att betala ett marknadspris för detta?
Det enklaste sättet, och mest rättvist, är att föreningen tar betalt i form av en upplåtelseavgift, motsvarande vad man anser att markbiten är värd. Andelstalen behöver inte ändras, inte heller insatsen. Upplåtelseavgift används när en förening vill ha extra betalt för de mervärden, som vissa bostadsrätter anses ha.
Hej!
Jag har en fråga angående andelstal. Vi har nyligen dragit in bredband i fastigheten. Föreningen har tagit kostnaden för indragning av bredbandet. Samtliga lägenheter har ett uttag. Den fasta avgiften (grundavgiften) för internet kommer att läggas på månadsavgiften för samtliga lägenheter. Nu vill styrelsen besluta att månadsavgiften för internet skall fördelas med andelstal.
Är detta korrekt? De finns ju ingen skillnad mellan lägenheterna, tjänsten är ju exakt densamma, oavsett golvyta, våning man bor på osv.
Med vänlig hälsning,
Cenneth
Det går att argumentera för bägge lösningarna, antingen lika avgift för alla lägenheter, eller att avgiften bakas in i den allmänna månadsavgiften (vilket innebär att stora lägenheter betalar mer än mindre). Jag vill inte dra alla argumenten här, men bägge lösningarna förekommer, och är rätt tänkt, var och en på sitt sätt. Man måste också se hur stadgarna är formulerade när det gäller avgifter i föreningen, det kan spela roll.
Är det bra eller dåligt med andel på 5,7986? Menas det att jag har BRF´s skulder X 5,7986 ? Är en ganska ny förening..tror jag.
Andelstal är varken bra eller dåliga, det har inget värde i sig självt. Men det stämmer det du är inne på, din andel av föreningens skulder är 5,7986 % av skulderna. (Men bara om detta andelstal är din andel av föreningens förmögenhet = insatsen. Det kan finnas ett annat andelstal, för hur månadsavgiften ska fördelas.)
Hej.
Jag har köpt en lägenhet nu för ett år sedan och betalade då dyra pengar för att avgiften var låg. Nu har styrelsen kommit med ett förslag om att höja andelstalet och därmed hyran, jag kommer då att få en hyresökning från 3801 till 4208 i månaden. lägenheten är på bottenplan vilket gör att det blir mer ljud från trapphuset, vi har ingen kvällssol på balkongen (som dem som har högre avgift har) och tvättstugan är precis under lägenheten. kan det verkligen vara ”omotiverat stora” skillnader i hyran med tanke på omständigtheterna?
Jag köpte ju lägenheten med dem här förutsättningarna har dem rätt att ändra det här nu i efterhand, det gör såklart att min lägenhet minskar i värde?
Det här är en komplicerad och omtvistad fråga, som varit uppe många gånger, både här och på andra forum.
För det första måste man konstatera, att den avgift som en bostadsrätt har när man köper den inte på något sätt är garanterad. Avgiften kan ändras, ibland mycket, och oväntat, utan att man kan göra särskilt mycket åt det (Lektion 36). Och ändras månadsavgiften så påverkas bostadsrättens marknadsvärde. Marknadsvärdet kan aldrig garanteras.
Men fördelningen av månadsavgiften mellan olika lägenheter är inte godtycklig, utan styrs av andelstalen. Men som vi skrivit tidigare så finns det ibland omständigheter då man bör se över dessa andelstal, och därmed månadsavgiftens fördelning. En sådan förändring måste dock göras under största möjliga enighet och kan bara beslutas på en föreningsstämma.
Månadsavgiftens fördelning ska i princip inte styras av våning, väderstreck, eller pga ev ljudstörningar, utan enbart utifrån hur mycket varje bostadsrätt ”kostar” att driva. Men i äldre föreningar är det ofta så att månadsavgiften (andelstalen) skiljer mellan olika våningar, väderstreck, och andra mer subjektiva omständigheter. Och det kan då vara en anledning till att se över andelstalen, och månadsavgiftens fördelning.
Nu kan jag inte alla omständigheter i just ditt fall, men i princip anser jag alltså att det ibland kan vara motiverat med en översyn av andelstalen, även om vissa då blir ”förlorare” i form av en högre månadsavgift. Men man kan också se det ur ett annat perspektiv, nämligen att de som får höjd avgift, kanske under lång tid haft en orättvist låg avgift.
Hej,
Jag har nyss köpt en lägenhet där jag nu funderar på att bygga en takkupa som skulle ge ca 5 kvm mer golvyta med ståhöjd (vet dock inte riktigt vilken takhöjd man kan räkna med i detta utrymme, måste anlita en snickare först).
Idag används detta utrymme som ett litet sovrum med snedtak och utan fönster, det enda dagsljuset är från dörren.
Tidigare har detta varit lägenhetens förråd då den inte har ett källarförråd som övriga lägenheter har.
Nu mina frågor:
* Kommer lägenheten och kanske även föreningen få räkna om alla andelstal pga detta och brukar det i sig vara en anledning för styrelsen att sätta sig på tvären emot ett sådant bygge?
* Kan jag hävda att byggnadens värde ökar till gagn för föreningen och på så sätt undvika att få en avgiftshöjning pga ökad bo/biarea?
* Var går gränsen mellan boyta och biarea i ett rum som tidigare använts som förråd med ovan förutsättningar? (är det bara takhöjden som spelar in eller är det att det finns fönster i rummet och i så fall, skulle montering av ett takfönster ge samma areaförändringar som en takkupa ev. gör?)
Mvh
Stefan
Som vi skrivit på annan plats varken kan vi eller vill vi besvara frågor som rör vindsombyggnader och liknande.
Men några korta kommentarer:
1. Låter mest som ett bygglovsärende, och brukar nekas både pga att det innebär ingrepp i tak/fasad, och att det kan innebära framtida uh-problem för föreningen.
2. Det är väl lägenheten som ökar i värde, föreningen vinner inget, snarare tvärtom (se ovan).
3. Vi hänvisar till aktuell broschyr:
http://www.fmi.se/Sve/Filer/Så%20mäter%20du%20din%20bostad.pdf
Styrelsen i min brf vill göra en översyn av andelstalen och månadsavgifters fördelning då vissa anser att de faller ut orättvist.
Min fråga är vem kan man anlita för att göra en sådan översyn?
Känns bättre om det är en person utifrån som ser över andelstalen än att styrelsen gör det.
Ni kan gärna kontakta undertecknad i denna fråga. Vi kan göra en sådan översyn och ta fram ett förslag. Annars kan säkert någon av de större bostadsrättsförvaltarna på orten hjälpa er. Det är faktiskt inte särskilt komplicerat, det viktiga är att bli överens om principerna, för det är om principerna man ska besluta om när man kommer till föreningsstämman. Kan ibland också kräva justering av stadgarna.
Hur går man tillväga för att slå ihop två lägenheter till en med tanke på lägenhetsbeteckning, andelstal och avgifter? Vad finns det för för- och nackdelar med att bo i en trea som fortfarande är registrerade som två lägenheter, en 1’a samt en 2’a? 1’an är nu utan kök och det är inte bara att sätta igen ett dörrhål emellan för att ev återställa dem i framtiden. Styrelsen säger bara att det är dyrt och komplicerat att registrera om, men jag undrar hur svårt det eg är?
Det enklaste är att låta det vara som det är. Men det är också ganska enkelt att slå ihop lägenheterna, till en bostadsrätt. För det behövs det bara ett enkelt stämmobeslut, och en enkel ändring i lägenhetsregistret, förutsatt att inget annat ändras. Dvs samma insats, samma avgift. Men, rent skattemässigt kan det uppstå ett problem, eftersom dina två bostadsrätter ”säljs” till föreningen och du därefter återköper den nya (sammanslagna), till samma pris. Det finns ett skattemässigt reavinstproblem här, som du måste kolla upp först.
Hej!
Jag har nyligen köpt en lägenhet som en bostadsrättsföreningen sålde (sista hyresrätten) Efter att fått alla uppgifter så såg jag att de i avgiftspriset räknat med terassen som hör till lägenheten. Detta har dom inte gjort i andra lägenheten i huset, vilket resulterar i att jag får en avgift som är 30% högre i relation till de andras avgift i huset. När jag nu tagit upp det med styrelsen hävdar de att jag köpt den under dessa preferenser och att det är den avgiften som gäller. Kan de göra såhär? Känns väldigt orimligt att jag skall betala mer än alla andra bara för att de missat att räkna ordentligt vid försäljningen. Hur går jag tillväga, kan jag göra något eller stämmer det att jag bara får godta detta?
Tacksam för svar!
Med vänlig hälsning, Erik
Detta är ett mycket svårt område. Grunden är att man köper bostadsrätten i ”befintligt skick”, och i det ingår den avgift som man avtalat om. Oavsett hur den är beräknad, på rätt eller ”fel” sätt. Jag känner ju inte till detaljerna kring just ditt fall, hur beräkningarna är gjorda, och hur du jämför, men om det stämmer att du betalar 30% mer än en exakt likadan lägenhet, så tycker också jag att något blivit fel. Mitt råd är att anlita en sakkunnig advokat för att se om det går att driva frågan på rent rättslig grund gentemot föreningen. Möjligen kan man hävda att det varit ”fel på varan” (bostadsrätten). Och att ta upp frågan på föreningsstämman. Men möjligheten att få rätt är inte självklar.
Hej,
Jag funderar på att köpa en specifik lägenhet om 70-80km, men kan inte hitta lämpliga siffror att räkna ut belåning per kvm. Husen är byggda 2010 och förening bildad 2008, men jag kan inte hitta siffror som visar totala kvm (boyta) som föreningen förfogar över.
Mäklarsidan lägger ut andelstalet som ”0.000xxxxx”, och bostadsrättsföreningen har 26 lägenheter – det känns inte som det stämmer, eller? Funkar det att få ut andelstalet genom att istället dela årsavgiften (månadskostnaden gånger 12) med föreningens årliga medlemsavgifter för att få ut andelstalet istället, om nu andelstalet bestämmer års-/månadsavgiften?
För att sedan få ut belåning per kvm – på ett ungefär, eftersom jag inte hittar uppgifter om kvm – bör jag ta andelstalet gånger långfristig skulder (xx miljoner). Har jag förstått rätt?
mvh
Thomas
Ja, hittar man inte någon uppgift om föreningens totala yta blir det problem. Och om andelstalet dessutom är felaktigt angivet.
Men på första frågan har du rätt, du kan räkna fram andelstalet ”baklänges” utifrån årsavgifterna.
På sista frågan däremot: Andelstalet x föreningens skulder ger lägenheten andel av skulderna. Vill du sen få fram skuld per kvm så måste du dela denna skuldandel med din lägenhetsyta.
Vi är en äldre brf på 26 lgh där man har genomfört en ommätning av alla lägenheter och då funnit skillnader på vissa lägenheter mellan lägenhetsregistret och den nya mätningen. Nu vill man omfördela andelstalet vilket jag kan förstå till en viss del. Vad som ställer till är två saker.
1- Några lgh. fick ett lägre tal vid ombildning från aktiebolag till br. då de stoppa in mer i insats vid den tidpunkten.
2 – Vi har också 4 nyproducerade (1-5 år) lägenheter där dåvarande styrelse satte en högre månadskort då allt var nytt. Detta accepterades av köparna vid köpet. Nu vill styrelsen att även dessa skall ingå när vi räknar ut ett nytt andelstal med hjälp av m2. Detta innebär att en lgh får en minskning på närmare 8000/år. Skall man verkligen vara så solidarisk att sänka deras årskostnad och höja för de andra som bodde där innan de nya lägenheterna kom till?
Mvh
Anders
Ditt fall visar hur otroligt rörigt det kan bli. Hur ni ska lösa detta kan jag inte ge något bra svar på. Den enklaste lösningen är att inte göra några färändringar alls, dvs alla får fortsätta leva med de andelstal som en gång fastställdes, och som tydligen en gång i tiden ansågs rättvisa.
1. De som la en förhållandevis större insats från början har rätt till en fortsatt lägre avgift, men inte i all evighet.
2. De som köpte de nya lägenheterna bör kanske fortsätta betala mer än de äldre lägenheterna. Men här försvinner denna motiverade skillnad ju längre tiden går.
Efter ett antal år kan det upplevas som att det blivit fel, om inte de ursprungliga principerna var tillräckligt bra utformade.
Alternativet till att inte göra något alls är att försöka göra mindre justeringar, i de fall där en stor majoritet av medlemmarna uppfattar att det är väldigt fel. Men någon absolut rättvisa går troligen inte att uppnå.