13. Andelstal, vad är det för något?
Om bostadsrättens andelstal.
Andelstalet är en viktig uppgift – men ointressant ! Hur hänger det ihop? Det här är en komplicerad fråga. Så vill du göra det enkelt för dig, läs bara den här sammanfattningen:
För den som ska köpa bostadsrätt är andelstalet ointressant.
Varje bostadsrättsförening är uppdelad i andelar, där varje bostadsrätt har sin andel. Andelen står ofta i direkt proportion till lägenhetsytan, och anges i procent. Exempel: en viss lägenhet är på 50 kvm, och föreningens sammanlagda bostadsrättsyta är 5000 kvm, då är lägenhetens andel 1 %. Men det är inte alltid andelstalet exakt följer lägenhetsytan. Lägenheten har kanske istället ett andelstal på 1,07, eller 0,89. Två lägenheter i samma förening kan alltså ha olika andelstal, även om de är lika stora. Det kan t ex bero på vilken våning lägenheten ligger. Eller kan det bero på lägenhetens utformning, eller väderstreck, eller att den har eller inte har balkong, eller pga något annat som ibland kan vara svårt att riktigt förstå.
Varför är det så? Andelstalen fastställs när man bildar en bostadsrättsföreningen. Då “poängsätter” man varje lägenhet, inte bara utifrån storleken, utan även utifrån belägenhet, våning, om det fanns hiss, extra gäst-wc, eller balkong, eller kanske störs av tvättstugan, eller andra faktorer, etc etc.
Vad innebär då detta? Jo, andelstalet styr lägenhetens månadsavgift (“hyran”). Alla betalar månadsavgift i proportion till lägenhetens andelstal. När andelstalet strikt följer lägenhetsstorleken blir också månadsavgiften i direkt proportion till lägenhetsytan. Men om andelstalet skiljer sig från ytan blir det också en viss skillnad på avgiften. T ex två likadana lägenheter men på olika våningsplan kan betala olika mycket i avgift. Skillnaden kan i vissa föreningar vara betydande. (Men skulle skillnaderna vara omotiverat stora bör styrelsen se över fördelningen).
Som bostadsköpare, hur ska man se på lägenhetens andelstal? Vårt svar är att man egentligen inte behöver bry sig! Andelstalet i sig säger ingenting. Som köpare har man faktiskt ingen direkt nytta av denna uppgift. Det väsentliga är månadsavgiftens faktiska storlek på just den lägenhet man är intresserad av, och naturligtvis priset. Andelstalet kan kanske bli intressant (men bara kanske) om man jämför exakt likadana lägenheter i samma förening, men en sådan jämförelsen kan man som bostadsköpare sällan göra. Så än en gång: det väsentliga är den aktuella bostadsrättens faktiska månadsavgift, inget annat!
Som framgår av ovanstående är det alltså inte styrelsen som beslutar exakt vad var och en ska betala i månadsavgift. Styrelsen beslutar bara om den allmänna storleken på månadsavgiften. Sedan fördelas avgiften efter de olika lägenheternas andelstal.
Förtydligande: Andelen utrycks ofta i procent, men ibland som andel av 1. Som exemplet ovan: om lägenheten är en 100-del av föreningen då är andelen 1,000 (1 procent). Men ibland skrivs det som 0,010 istället, det kan vara förvillande.
Tillägg: Vissa föreningar använder sig av dubbla andelstal: Det ena andelstalet styr var och ens andel = ägarandel i föreningen, det andra andelatalet styr månadsavgiftens fördelning. Här skiljer man alltså på ägarandel och månadsavgift. Men för en köpare förändrar det ingenting, det är fortfarande den verkliga månadsavgiften som är intressant, och bostadsrättens pris.
© Borättupplysning Skåne
Hej!
Jag och min fru för diskusison med föreningen om att köpa loss ett angränsande förråd till lägenheten och infoga det till vår boyta som ett extra rum.
Föreningens månadsavgifter är baserade på andelstal
Jag har försökt sätta mig in i ”vad som gäller” och har följande bild av det:
1. Det kommer att krävas omräkning av andelstalen.
2. Det innebär att det kommer att krävas ett beslut om det på en årsstämma
3. Föreningens styrelse kan kalla till extrastämma om detta ärende
4. Eftersom inga insatser ändras utan endast månadsavgifterna behövs endast 50 % av rösterna
5. Föreningen måste sedan anmäla de nya andelstalen till Lantmäteriets lägenhetsregister och uppdatera det egna registret
Har jag förstått rätt?
Det jag är ngt osäker om är om det räcker med 50 % majoritet eller om det krävs 2/3-majoritet. Det är lite olika bud på det beroende på var jag läser..
Du har nog förstått allt rätt, och det borde räcka med 50% röstmajoritet. Men det kan bero på hur andelstal etc är formulerat i era stadgar, det är inte helt entydigt.
Hej,
Mycket intressant läsande måste jag säga.
Vi bor i en brf med två fastigheter (år 2006 bildades den) med 40 lägenheter.
Det har visat sig att den vår fastighet betalt högre avgifter per kvm än den andra. Ung 8% mer. Jag hörde att detta hade tagits med i styrelsen förra året och att de tog fram en plan att på 10 års sikt jämna ut avgiften, men detta avslogs på föreningsstämman, då de som bor i den andra fastigheten inte var villiga att höja sina avgifter även om det var så lite på 10 år och det ända rätta då vi är en förening och har gemensamma reparationskostnader etc.
Jag har nu kommit med i styrelsen och detta verkar va lite av ett känsligt ämne då man vill ha god stämning som är självklart. Jag undrar vilka möjligheter man nu har att gå vidare med detta då en diff på 10% inte är rättvis! Borde man ta fram nya andelstal och basera avgifterna på dessa? och hur får man igenom ett sådant beslut? Min tanke var att på något vis sänka våra avgifter och sedan successivt kunna öka alla till en ny rimlig niva!
Eller kan man ta detta vidare till hyresnämnden?
Det här är en svår fråga! Att ändra andelstal och årsavgift kan man göra på en föreningsstämma, så länge inte insatserna berörs. Men det krävs ändå en majoritet som stödjer förändringen, annars blir det inget, sen kan det vara hur orättvist som helst! Andelstal och årsavgifter är en intern föreningsangelägenhet, och inget som hyresnämnden kan lägga sig i. Enda möjligheten är alltså att lägga fram ett förslag som kan stödjas av en majoritet, det gäller att få med sig alla tveksamma och vädja till rättvisan.
Men en sak jag undrar över, varför blev det olika avgift i de bägge fastigheterna från början, fanns det någon verklig anledning? Om det fanns en anledning, kanske det är mest rättvist som det är???
Hej och tack för intressant upplysning. Jag har en fråga som blir ett förtydligande kring ett tidigare svar. Vi har i vår förening två lägenheter som potentiellt ska slås samman till en lägenhet med omräkning av andelstal osv.
Vad jag förstår blir det eventuellt så att övriga lägenheter får en något högre andel i föreningen och då till följd en högre avgift?
Du skriver tidigare att det krävs ett stämmobeslut för att godkänna nya andelstal – hur blir det då i detta fall? Behöver en extrastämma godkänna de nya framräknade andelstalen pga ihopslagningen av lägenheten? Och om ja, vad händer med sammanslagningen då om stämman avslår detta?
Det enklaste förfarandet vid en sammanslagning är att låta den nya lägenheten fortfarande vara två bostadsrätter på pappret, och att andelar och avgifter är oförändrade. Om man verkligen vill slå ihop de två bostadsrätterna till en bostadsrätt, måste man fatta ett sådant beslut på en föreningsstämma, och då också ge den nya bostadsrätten ett nytt andelstal, som kan bli något lägre än summan av de två tidigare, beroende på hur man räknar. Men detta måsta då godkännas av stämman. I praktiken resulterar det ju i att den nybildade bostadsrätten kommer betala något mindre, relativt övriga bostadsrätter.
Skulle stämman inte vilja godkänna omräkningen får man låta den nya bostadsrätten behålla de gamla andelstalen, dvs summan därav.
Hej,
Jag och min sambo har köpt en nyproducerad lägenhet (2 500 000) där vår boyta var enligt kontrakt och avtal 73,5 kvm med en månadshyra på 3859kr. Våra andelar är uppdelade i två kategorier: drift (1,884787%, 12466kr) samt kapital (1,884787%, 31313kr).
Bostadsrättsföreningen meddelade oss nyligen att vår lägenhetsyta har under byggandet samt inspektion blivit förändrad. Detta betyder att vi förlorar totalt 1 kvm. Kan vi kräva att inköpspriset blir lägre eller kan vi kräva att dom ser över våra andelar samt månadshyra?
Priserna samt fördelningen av andelarna är satt enligt kostnadskalkylen 2014.
(svaret har ändrats)
Det är alltid besvärligt när den färdiga lägenheten avviker från vad som utlovats. Jag föreslår att ni i första hand begär en nedsättning av priset, och även en nedsättning av andelstalet. Problemet med det senare är att detta då kommer påverka övriga medlemmars andelstal, det är det som gör det komplicerat. I lagen finns denna situation inte reglerat, konstigt nog. I praktiken kan du därför tvingas välja att acceptera minskningen av ytan, eller helt hoppa av köpet.
Vår fastighet är under ombildning av fastighetsägaren ( som f ö disponerar de flesta lägenheten i huset själv m sina barn o barnbarn).
Enligt lägenhetsregister o hyresavtal är vår lgh 105 m2. Enligt mätbevis som vi bekostat är dock golvytan 99 m2 varav icke mätbar yta är 22 m2 . Mäklare ( tre oberoende) säger att vi ska betala köpeskilling för 77 m2.
Brf – styrelsen ( d vs fastighetsägaren o hans fru o döttrar) hävdar dock att lägenhetsregistret, vars uppgifter baseras på mätning utförd 1938, gäller.
Detta kvarter har Sveriges näst högsta m2- priser f n v, så det är miljonbelopp i differens. Vad gäller o hur kan vi hävda vår rätt utan att göra oss osams med styrelsen/ grannarna? Ingen ombildningskonsult är inkopplad, ej heller upphandling av bolån via gemensam bank. Vi köper för att bo kvar.
Det kan bli svårt att hävda er rätt, då det inte finns något absolut krav på att de angivna bostadsytorna ska överensstämma med verkligheten. Det väsentliga är att ombildningen följer de regler som finns vid ombildning: att det finns en ekonomisk plan, att den intygas av boverkets intygsgivare, och att det hålls en föreningsstämma, där minst 2/3 av lägenheterna måste godkänna ombildningen. Möjligen kan intygsgivarna ha invändningar om lägenhetsytorna inte stämmer på ett uppenbart sätt. Men jag är osäker. Skicka gärna frågan till expert och intygsgivare Johan Widén (info@brfexperten.se) som bör kunna ge ett bättre svar.
Vad jag förstår så är Likhetsprincipen mycket långtgående när det gäller fördelning av föreningens kostnader. Det är andelstalen som avgör hur mycket var och en ska betala. Ibland får det lite underliga konsekvenser. Om föreningen byter ytterdörrarna till lägenheterna, så får varje lägenhet inte bekosta sin dörr (som verkar naturligast) utan kostnaden ska fördelas enligt andelstal. Det innebär att stora lägenheter får betala mer för sina dörrar än de små lägenheterna. Det ska tydligen vara så.
Nu har föreningen infört IMD (Individuell Mätning och Debitering) för el. Kan man göra detta utan att ändra stadgarna? Förut hade varje lägenhet eget abonnemang och eget elavtal. Det var ju verkligen individuellt.
Numera får föreningen fakturor på elförbrukning och elnätskostnad. Skulle inte dessa kostnader fördelas enligt andelstalen? Jämförelse: På fakturan för sophämtning finns bl.a. en kostnad per lägenhet. Den ska fördelas enligt andelstalen.
De saker du tar upp har inget med Likhetsprincipen att göra, utan hur avgifter får tas ut i en bostadsrättsförening. Och det styrs av stadgar och andelstal. Precis som du påpekar, innebär det (i de flesta föreningar) att en större lägenhet bidrar till ett dörrbyte i större utsträckning än en mindre. Men det är därför att alla ytterdörrar räknas in i det gemensamma underhållet, ytterdörren är ur den aspekten inte individuell.
Om en förening övergår till sk gemensam eller kollektiv el, med individuell mätning, måste det i stadgarna finnas en motsvarande regel, dvs att kostnaden för el får tas ut efter uppmätt förbrukning. De flesta nyare stadgar har sådana formuleringar.
Efter att ha lusläst stadgarna har jag hittat en passus om att det är möjligt att införa IMD.
Men hur ska kostnaderna fördelas? När det gäller själva förbrukningen så är det klart: Var och en betalar sina kWh. Svårare är det med nätavgiften. Vi har ett effektabonnemang. Utan att gå in på detaljer så fungerar det faktiskt så att ju färre kWh desto högre pris per kWh. Tack vare några storförbrukare så får föreningen alltså lägre kWh-pris.
Hittills har vi fördelat nätavgiften som totala kostnaden dividerat med totala förbrukningen och fått samma pris i kr/kWh för alla. För rättvisans skull borde storförbrukarna betala ett lägre pris och vi andra ett högre. Med tanke på Miljön, som vår förening arbetar aktivt för, så borde det vara tvärtom. Ett råd tack!
Ja, det kan vara lite knivigt att räkna ut en ”rättvis” nätavgift om man har effektabonnemang. Och det vi talar om är naturligtvis den rörliga delen som är beroende av förbrukningen. Ni kan fortsätta göra föredelningen som ni gör, dvs kostnaden fördelas rätt av enligt förbrukning. Alternativet är att man använder en schablon för de privata brukarna (lägenheterna) enligt den nätavgift som gäller för ett vanligt abonnemang. Och sen debitera storförbrukaren resten.
Jag undra över en sak, kan en bostadsättsförningen köpa in en lägenhet som kommunen äger. Vad händer med brf som ägare och låta bostadsinnhavaren bo kvar?
Ja, om kommunen vill sälja sin lägenhet till föreningen går det bra, inget konstigt med det. Hyresgästen har dock rätt att bo kvar, som hyresgäst. Bostadsrättsföreningen kan alltså inte sälja lägenheten till någon annan, så länge hyresgästen vill bo kvar.
I ditt svar 26/10 skrev du: ”… ytterdörrar räknas in i det gemensamma underhållet, ytterdörren är ur den aspekten inte individuell.”
Jag kom att tänka på vår gemensamma el. Tidigare fick varje lägenhet betala sitt abonnemang till nätbolaget. Vid övergången till gemensam el måste alla elmätare bytas ut. Föreningen löste finansieringen på så sätt att man tog ut en ”Elavgift” för varje lägenhet förutom den individuella elförbrukningskostnaden. Via Elavgiften amorterades elmätaren under ett antal år. I den ingår dessutom kostnader för elavläsning och debitering. Elavgiften är lika stor för alla lägenheter.
Är detta kanske fel? Borde Elavgiften egentligen fördelas enligt andelstalen?
Om föreningen beslutar att byta ytterdörrar: Är det fel att låta varje lägenhet betala sin dörr, om ytterdörrar inte omnämns i stadgarna?
Angående ytterdörren:
Först måste man klara ut vem som ansvarar för den. Det kan vara olika i olika föreningar, men det ska framgå av stadgarna. 1. Om det är föreningens ansvar (inte så vanligt) då kan styrelsen själva besluta om byte, och kostnaden tas över uh-budgeten, alltså i praktiken enligt andeltalen. Ska det betalas på annat sätt måste det finnas en formulering om detta i stadgarna.
2. Om ytterdörren däremot är den enskildes ansvar (vanligast) kan styrelsen INTE själva besluta om byte, utan det får var och en besluta om, och bekosta. Det går dock att fatta beslut på en föreningsstämma att föreningen övertar ansvaret, och de är vi tillbaka i fall 1.
Angående elavgiften:
Samma där, det går inte att ta ut en särskild elavgift om inte detta är klart uttalat i stadgarna. Det vanliga när det gäller gemensamt elabonnemang är att alla fasta kostnader ”betalas” av föreningen (alltså enligt andelstalen) och endast de rörliga kostnaderna fördelas efter förbrukning.
Hej!
Jag håller på att sälja en fastighet, som idag är en hyresrätt, till den nybildade BRFn då de boende i fastigheten önskar köpa fastigheten. Det finns en råvind som jag ska ”plocka ut” och tänkt göra till ett antal bostäder som sedan ska säljas.
De hyresgäster som idag bor där som kommer köpa, kommer behöva ta ut ett rätt så stora lån för att kunna köpa.
Så min fråga är hur jag ska gå till väga med de nya vindslägenheterna som jag bygger. De kommer ju bli en del av BRFn, men jag vill inte att de ska få lika ”saftiga” månadsavgifter då de inte var en del av det ursprugliga köpet. Hur går jag tillväga med detta? Kan jag minska andelstalet för dessa vindslägenheter så att det blir en låg månadsavgift?
Eller finns det ett bättre sätt att gå till väga med detta?
Tacksam för svar!
Borättköparskolan vill i första hand hjälp bostadsköpare, och inte fastighetssäljare. Jag tolkar det som att du vill sälja vindslägenheter med extra låg avgift och därmed få ett högre pris för dessa. Jag förstår inte riktigt hur upplägget ser ut, då frågan om vindsutrymmet redan borde vara reglerade i den ekonomiska planen. Och i och med att fastigheten är ombildad är det styrelsen och föreningen som äger frågan om andelstalens fördelning. Det är inte tillrådligt att ha väsentligt lägre andelstal för vindslägenheterna, då detta bara kommer skapa framtida osämja inom föreningen.
Hej,
jag undrar om man vid en nybildning av en bostadsrättsföreningen kan fördela andelstalen efter en annan fördelningsnyckel än ytan?
T ex om man sätter andelstalen efter en tänkt hyressättning för lägenheterna. Då de mindre har en högre hyra (sett till kr/kvm/år) och får då ett högre andelstal. Anledningen till tanken på denna fördelning är att det i fastigheten finns lägenheter som är antingen 60 kvm eller 110 kvm. De större lägenheterna skulle vid en fördelning efter yta få väldigt höga avgifter.
Tacksam för svar!
Det är väldigt vanligt att små lägenheter får ett relativt sett högre andelstal än större lägenheter. Lika vanligt som att fördelningen är strikt enligt ytan. Bägge sätten är helt ok.
Hej!
Jag köpte en bostadsrätt 2014.
Det visade sig rätt snabbt att lägenheten ovanför mig hade mycket lägre månadsavgift än min. Jag kollade upp andelstalen för båda lägenheterna och det visade sig att jag betalar 3200kr för mina andelstal och grannen 2995kr för sina.
Nu tänker styrelsen ändra månadsaviften så den stämmer. Men har jag rätt att få tillbaks det jag betalat för mycket varje månad retroaktivt?
Kanske ska lägga till att övriga föreningsmedlemmar betalar ca 2995 kr/andel och att styrelsen hänvisar till att jag skrev på överlåtelseavtalet och därför har jag ingen rätt till att få tillbaks mina pengar.
I avtalet står det: förvärvaren förbinder sig att från och med tillträdesdagen till föreningen betala den fastställda årsavgiften f n *avgift* kronor per månad.
Tacksam för svar!
Att ändra andelstal eller avgift kan inte göras hur som helst, därför förstår jag inte riktigt hur denna ändring av din avgift är tänkt att ske. Men att få tillbaka retroaktivt tror jag inte går, såvida det inte varit ett rent räknefel i samband med hyresaviseringen.
De bygger månadsavgiften/årsavgiften på andelstalen i min förening. Lägenheten jag beskriver som ligger ovanför mig har 1,72 andelar och min 1,68 men jag betalar rätt precis 500kr mer/månad. Jag har gentemot alla andra boende i min förening betalat mer/andel. Styrelsen ska ändra detta så att min kostnad/andel blir samma som för övriga boenden i min förening. De har erkänt ett räknefel någonstans långt tillbaks i tiden. Förmodligen har det skett när de höjt eller satt månadsavgiften. Alla i en förening ska väl betala samma avgift/andel om jag inte misstolkat något? Hoppas du kan hjälpa mig få klarhet i detta.
Ja, det stämmer, avgiften ska överensstämma med det andelstal avgiften är beräknad på. Om din avgift varit fel i förhållande till ditt andelstal kan du kräva både rättelse, och retroaktiv ersättning. Däremot kan du inte kräva ändring av ditt andelstal, utan detta är en fråga för föreningsstämman.
Hej,
Tack för superbra svar och mycket intressant läsning! En fråga som jag har är: i min förening finns ”andel av årsavgift” och ”andel av insats” i föreningen”. Jag har upptäkt att den avgift de fakturerar mig är baserad på andelen av insats och inte andel av årsavgift. Ser du ngt konstigt med det? Av namnen på de två kan man ju tycka att fakturan borde baseras på min andel av årsavgift.
Tack!
Hälsning
Christine
Ja, det verkar konstigt, och fel. Om det finns ett särskilt andelstal som reglerar årsavgiften, så är det naturligtvis detta andelstal som årsavgiften ska beräknas efter!
Hej Lennart,
Har en brf rätt att indexera avgiften på så sätt att de som bor längst ner betalar en väsentligt lägre avgift/m2 än de som bor högre upp?
Min föreningsstyrelse argumenterar för det på så sätt att det är finare att bo högre upp och därför ska man betala högre avgift, vilket går på tvärs med att man de facto betalar ett betydligt högre pris för att bo högre upp än på botten.
Tack för en bra hemsida!
Jag har tre synpunkter på detta:
1. Avgiften styrs av lägenheternas andelstal. Om det nu är skillnad i andelstalen, ju högre upp man bor, så blir det också en skillnad i månadsavgiften.
2. Jag tycker inte det är en riktig fördelningsprincip att låta våningsplan påverka andelstalet och månadsavgiften. Andelstalet ska spegla de kostnader som är förknippade med en viss lägenhet, och det bör i princip inte vara någon skillnad om lägenheten ligger på andra eller femte våningen (förutsatt att lägenheterna i övrigt är identiska).
3. Att ändra befintliga andelstals fördelning måste ske på en föreningsstämma.
Hej, jag har några frågor som jag hoppas du kan hjälpa mig med.
Först och främst kan andelstalen tillsammans överstiga 1?
I vår förening har vi nyligen upplåtit en lokal till 4 lägenheter och givet dem andelstal efter deras yta. Så det är gjort från början i ekonomisk plan.
Detta får ju betydelsen att andelstalen tillsammans blir över 1. Sedan ska vi även sälja två hyresrätter där vi tänkt sätta andelstalen till det de får tack vare ytan.
Nu funderar vi på om vi bör och eller måste räkna om andelstalen för alla lägenheter? Och om vi gör detta behövs detta bestämmas på årsstämma?
Ifall vi räknar om andelstalen så vill vi trots det ha kvar samma avgifter för de gamla lägenheterna men då bör vi ju kunna bestämma i styrelsen att detta ska ske.?
Tack för väldigt bra upplysningar i övrigt! Med vänlig hälsning, Andreas
Av praktiska skäl gör man alltid den ursprungliga fördelningen så att summan blir 1, eller 100%. Andeltalets funktion är att reglera det INNBÖRDES förhållandet mellan bostadsrätterna. Men summan behöver inte alltid vara 1, det kan precis som i ert fall bli större än 1, om man ”fyller på” med fler bostadsrätter. Sen kan man naturligtvis rent matematiskt räkna om alla värden så att summan återigen blir 1, eller 100%. Det viktiga är att inte de ursprungliga inbördes förhållandena förändras.
En omräkning behöver inte påverka avgifterna alls, vad gäller nivån. Avgifterna ska ju följa andelstalen, men endast vad gäller den inbördes fördelningen.
Är det en mindre utökning av föreningen (enstaka fler bostadsrätter) bör detta kunna beslutas av styrelsen. Är det mer omfattande förändringar ska ny ekonomisk plan upprättas, med nya andelstal, och ska godkännas av en föreningsstämma (BrL 3:4).
Hur stor skillnad är egentligen rimlig vad gäller årsavgift räknat i kr/m2 ? Så mycket som 50 %, kan det verkligen vara tillåtet? Det finns ju en lag om likabehandling.
En skillnad på 50% verkar inte rimlig. Däremot finns det ingen lag som reglerar detta. Fördelningen av andelstalen, och därmed den avgiften per kvm, är en rent interna föreningsfråga. Förändringar i andeltalens är en komplicerad fråga, och har inget direkt med likabehandlingsprincipen att göra.
Hej
Jag har köpt en brf lägenhet i en förening utan lån. Lägenheten (en 1:a) har ett kvm avgift per månad på 36 kr medan de andra lägenheterna (4:or och 5:or) har ett kvm avgift per månad på 25 kr, är detta rimligt att de små lägenheterna betalar en högre avgift ? Det är väl andelen i föreningen som ska bestämma månadsavgiften som ska vara lika för alla lägenheter. I föreningen stadgar står det att ”Årsavgifterna fördelas på bostadsrättslägenheterna i förhållande till lägenheternas andelstal”. VA och hushållsel betalas efter förbrukning för varje lägenhet. Bredband betalas av lägenhetsinnehavaren. Brf anger inte till mäklaren om andelstalet avser andel av årsavgift eller andel av insats, men det står i stadgarna att det ska vara andelstalet som bestämmer årsavgiften. Huset byggdes 1960 och brf bildades 1991.
Andelstalen behöver inte vara direkt knutna till lägenheternas yta, det är tvärtemot ganska vanligt att smålägenheter har ett andelstal som är relativt större per kvm. Och därmed kan det bli så med avgifterna som du beskriver, att smålägenheter betalar mer i avgift per kvm än större lgh. Men om det verkligen stämmer i ditt fall kan jag inte uttala mig om, för man måste jämföra de aktuella andelatalen med de aktuella avgifterna för att kunna se om det stämmer.
Hej
Nu har vi fått besked om höjning av hyrorna som är olika för lägenheterna som är 10% för 5:or, 10,6% för 4:or och 16,7% för 1:or. Kan höjningarna fördelas på detta sätt ? Styrelsen har beslutat om denna fördelning. De har bestämt en 10% höjning men höjer upp till jämna belopp som slutar på 50 eller 100 kr. Det är den utjämningen som medför att hyran höjs 16,7% för 1:orna.
Nej, detta verkar inte vara rätt. Höjningen ska var lika för alla, procentuellt sett. Någon avrundning får inte ske, för det innebär att man inte längre följer andelstalen.
Hej,
Jag har stor problem. Jag måste deklarera K6 blankett på Skatteverket, men har en fråga. Hur stor andel i procent är din gammal lägenhet. Jag läsa på min kontrakt men har inte finns informationen. Sen jag ringde min gammal bostadsförening, men han svara: JAG HAR INTE den informationen… Jag vet inte vad ska jag göra nu?
Lennart du kanske har bra förslag för mig?
Den uppgiften SKA du kunna få av bostadsrättsföreningen. Den finns ingen annanstans.