Vi tar gärna emot frågor kring bostadsrätt. Ställ din fråga under en passande lektion, och försök vara kortfattad. Vissa frågor kan vi dock inte besvara, t ex a ombyggnads- och renoveringsfrågor av teknisk art, eller konflikter grannar emellan.
Vi tar gärna emot ekonomiskt stöd, då denna sida bedrivs helt ideellt. Får du svar på en fråga bör du bidra!
Swish 1233 943 693 Plusgiro 120509-5 Bg 461-0705
Förslag på belopp 50/100/200kr.
Står du i begrepp att köpa bostadsrätt ska du använda dig av vår välrenommerade Upplysningstjänst, finns i flera varianter.
Hej,
Min syster skiljde sig föregående år. Hon och hennes exman köpte en bostadsrätt ihop där han står som ägare medan hon endast står som medlånstagare.
Han har inte råd att köpa ut henne och han vägrar sälja bostaden trots att dom varit skilda i 1 år. Han hyr ut den i andra hand utan hennes tillåtelse. Hon har tagit kontakt med jurist men dem säger att det inte finns något de kan göra.
Stämmer det verkligen att hon inte har några rättigheter, trots att de varit gifta och trots att hon är medlåntagare på bostadsrätten?
Mvh
Kia
Det här har inte så mycket med bostadsrätt att göra, utan mer en bodelningsfråga. Därför kan jag inte ge något svar, det här måste klaras ut av tingsrätten, antar jag. Och om hon flyttat från lägenheten har hon nog inte längre något att säga till om vad gäller uthyrningen eftersom bara han står som innehavare.
Hej
Bostadsrättföreningen ska säga upp alla tillsvidareavtal för garageplats pga av villkorsändring. Garageavtalet är ett separat avtal som inte är bunden till bostaden. I det nya avtalet är kriterierna att man själv ska nyttja bostaden. Vad jag undrar över är om BRF som har en del tillåtna andrahandsuthyrningar, om bostadsrättsägaren sen tidigare har tillsvidareavtal på garageplats, inte kommer få skriva på något nytt avtal pga av ”själv ska utnyttja bostad”? Är det tillåtet att neka bostadsrättshavaren ett nytt avtal av det skälet?
Även om garageavtalet är ett separat avtal, så brukar det klassas som ett sk sidoaavtal, dvs det förutsätts att man är bostadsrättshavare. Det innebär att föreningen är friare att hantera dessa avtal (exakt hur kan jag tyvärr inte gå in på). Min uppfattning är därför att föreningen har möjlighet att ändra villkoren på det sätt som tydligen gjorts, nämligen att de som hyr ut sin bostadsrätt inte får något nytt avtal.
Hej!
Jag nyligen köpte en bostadsrätt som byggdes 2015/2016. Efter jag har bott ett tag upptäckte jag att jag hör grannar kissar/bajsar/spolar och ibland hör jag grannar moppar golvet varje morgon. Eftersom det är ganska nybyggd lägenhet så mejlade jag till styrelse. Jag fick svar att vi har bra ljudisolering för det är nybyggd men ljudet kan förekomma genom ventilationer eller rör. Eftersom jag har sovrum bredvid badrummet där ventilationer finns och det är bara gipsskivor mellan badrum och sovrum. Det kanske sägs en del varför det är lyhörd. Man blir irriterad att bli väckte av grannars kiss och bajs varje morgonen eller mitt på natten. Men styrelse säger att det får man räkna med när man bor i lägenheten. När jag köpte lägenheten frågade jag om lägenheter är lyhörd då sa säljaren ingenting utan Mäklare sa det är nytt byggt och bra ljudisolering. Frågan är om jag kan begär brf göra något med ljudisolering? Det verkar som styrelse inte vill hjälpa till med problemet. Hur ska jag göra?
Svår situation. Visst kan det finnas tekniska brister i fastigheten som gör att vissa ljud hörs. Men att bevisa att det är störande, och att det utgör ett allvarligt problem i din boendemiljö är en annan femma. Dessutom är det oftas en subjektiv upplevele, vissa upplever det som störande, andra bryr sig inte. Ta upp problemet på kommande årsstämma, kanske fler upplever samma problem. Men om det bara är du som upplever dessa problem kommer nog inget hända. Du kan klaga till kommunen, men det är svårt att mäta denna typ av upplevd störning, så troligen blir det inget åtgärd. Om ingen upplevd förbättring sker kan enda lösningen tyvärr vara att man måste se sig om efter annat boende.
Hej
Satt in en liten slant på BG – avs Ewa Carlsson – syns troligen i början på veckan.
Fullvärdig medlem i en äkta BRF som framöver kommer att flytta. Man är ju medlem intill den dagen medlemskapet upphör/man flyttar.
Styrelsen har sedan en tid tillbaka exkluderat denna medlem i alla sin utskick, informationer och/eller vad som det kan vara.
Alla medlemmar ska behandlas lika.
FRÅGA: Äger styrelsen rätt att exkludera en fullvärdig medlem från info och/eller annat under tid som man har medlemskap (även om den kan gälla något datum för städdag eller liknande efter avflyttningsdag)
Tack för ditt bidrag!
Nej, naturligtvis ska alla få samma information, även om man är på väg att flytta. Som du säger, så är man medlem till dess man har flyttat ut. Och relevant information ska ju också kunna lämnas över till köparen. Men om det inte görs så kan man som medlem inte göra så mycket åt det, mer än att klaga, det saknas sanktionsmöjlighet.
Hejsan!
Jag bor i en nybildad bostadsrättsförening som består av 7 färdiga och inflyttade lägenheter/parhus, samt 4 stycken som precis börjat byggas (men inte är utlagda till försäljning än).
Byggarna valde att snåla och har idag inte installerat något bredband än, utan detta fick vi dra i själva. Nu har vi 7 boende här varit med och tagit fram en offert som samtliga godkänt.
Dock påstår den tillfälliga föreningen att de inte kan godkänna ett kollektivt avtal med hänvisning om att vi inte kan sluta det för de fyra lägenheterna som håller på att byggas idag (trots att de inte är sålda eller ens utlagda till försäljning). De hänvisar också till att detta tillägget inte finns i den ekonomiska planen.
Vad gäller här? Då vi redan 7 boende har gett sitt OK till detta, kan vi då kräva extrastämma och rösta oss till ett godkännande?
Har vi rätt att signera avtal för hela föreningen (även om fyra inte är sålda) trots att det inte står med i ekonomiska planen?
Stort tack!
Victor
Det är alltid styrelsen som är avtalsslutande part. Men det hindrar iofs inte att enskilda medlemmar kan gå samman om ett avtal (om det är möjligt), men då bara för dem som är med.
Ni bör begära extrastämma, och där med majoritet besluta om bredband åt alla. Men ett sådant beslut blir ändå bara en rekommendation till styrelsen. Styrelsen är rent juridiskt inte tvingad att följa ett sådant beslut. Sista möjligheten blir då att välja ny styrelse, men detta är antagligen inte möjligt i ert nuvarande skede, eftersom föreningen inte är färdigbyggd. Kontrollera i era stadgar när det är möjligt att välja egen styrelse.
Hej Borättsupplysningen.
Jag bor i en nybyggd BRF där det har uppstått en diskussion om altaner. När huset byggdes hade altaner uppförts av byggherren enligt önskemål från de som bor på entréplan. Det har senare blivit diskussioner om hur stora altanerna ska vara, vem som äger dem och om de ingick i köpet av lägenheten. Föreningen förfogar också över en gemensam yta som avgränsas av altanerna.
I upplåtelseavtal står bara om lägenheten självt, däremot står en punkt om att ”Av bifogad lägenhetsbeksrivning framgår bostadsrättens avtalade skick på tillträdesdagen.” I objektsbeskrivning står altan med (ytan är inte specificerad), och den finns också med på husritningen, om än i annan form och yta.
Nu diskuterar styrelsen om man inte borde skriva ett avtal på altanerna. En del vill skriva ett nyttjanderättsavtal, medan medlemmarna med altan önskar skriva ett upplåteseavtal med borätt. I diskussionen ingår också ett sidospår om andelstal. Stadgarna reglar inte något av ovanstående, och andelstal är baserat på ytan inomhus.
Vad finns det för för- nackdelar med ett upplåtelseavtal med bostadsrätt?
Är det vanligt att beräkna andelstal efter total brukbar yta inom och utomhus?
Detta borde ha reglerats i upplåtelsen. Nu verkar altanen inte vara med i upplåtelsen, och det är så det brukar vara. Den fungerar som en slags balkong, något som man kan använda, men inte äger och inte heller ansvarar för. Man kan skriva ett nyttjanderättsavtal, som då reglerar vilka rättigheter man har med altanen, men också skyldigheter. Enklare är att föra in det i stadgarna. Att infoga altanerna i bostadsrätten är däremot krångligare, och innebär att man måste se över den ekonomiska planen med andelstal mm. Men det ger å andra sidan innehavarna större rättigheter (på gott och ont).
Hej!
Jag bor i en bostadsrätt med uteplatser.
1. Kan en medlem som inte sitter i styrelsen fatta beslut om att ansa växter som växer på min tomt eller utgår från min tomt?
2. Måste inte eventuellt missnöje, gå via styrelsen till mig om en anmodan så att jag har möjlighet att ta bort eller ansa växterna i första hand själv?
3. Om någon, utan att jag fått någon information om detta, ansar till exempel träd utan att meddela mig först, vad har jag då möjligheter att få rättelse?
Hälsningar Britta Jansson
Vad jag känner till så får växter och träd inte växa ut över en grannes tomt, och om de gör det har grannen rätt att beskära trädet eller växten. Men första åtgärden borde ju rimligen vara att säga till, och uppmana ”växtinnehavaren” att åtgärda.
Rimligen borde samma synsätt kunna tillämpas mellan bostadsrätter. Och naturligtvis bör det påtalas för styrelsen, om inte grannarna kan komma överens. Och uppstår det problem mellan två bostadsrättsgrannar, så måste styrelsen gå in och försöka lösa konflikten.
Hej
Jag är lite i panik. Efter mitt förhandsavtal tecknades (2019-08-05 med beräknad inflyttning december 2020) har primärt mitt hälsotillstånd radikalt försämrats (kol, lungemfysen och atros i knä och rygg). Har frågat min byggherre om jag kan få häva mitt avtal. Fick svar nej. Lägenheten är på plan 2 utan hiss.
Jag söker nu stöd för hävning av avtalet på andra grunder.
Fråga 1: i avtalet finns en klausul om bundenhet som jag undrar om jag kan stödja mig på? Klausulen citat: ”För att detta avtal ska vara bindande för parterna är att förhandsavtal avseende minst 15 bostadsrätter tecknats senast den 2019-10-31″. Avtalet ska därför återgå om denna förutsättning inte uppfyllts i rätt tid och att föreningen senast 2019-11-15 begär att köpet skall återgå.”. Per 2019-10-31 var det 14 (av 16) avtal tecknade och idag är alla 16 avtal tecknade. Föreningen har inte per 2019-11-15 meddelat att köpet ska återgå.
Frågq 2: I prospektet anges ett förbehåll i avsnitten om material- och teknisk beskrivning. Förbehåll citat: ”Byggherren förbehåller sig rätten att göra mindre justeringar, byta ut produkter mot likvärdiga pga utgående modeller eller försening i leverans” Min fråga är hur långt kan byggherren gå med förändringar jämfört mot prospekt med bilder, filmillustration på dennes hemsida, bygglov och ritningar med hänvisning till ovan beskrivna förbehåll.
Jag har vid löpande besök på byggarbetsplatsen iakttaget 7 (enligt min bedömning) väsentliga ändringar i produkten jämfört med prospekt, film, bilder bygglov och informationsmöten. Detta gör att jag känner lurad då jag inte får beställd produkt.
Ändringarna består i bland annat byte av betong i bjälklag, lägenhetsavskiljande vägg, balkongtak och halkfritt balkonggolv. Räcke på balkongerna (2 st) i aluminium med glasparti. Betong och räcke med glasparti är nu ersatt av trä och med 3 trästolpar på balkongerna istället för 2 stolpar i ytterkanterna i metall. Inga stödstolpar finns mellan bottenvåningen och övre plan. Skjutdörrar i glas från golv näst intill upp mot tak ut mot främre balkongen kommer att ersättas av ordinär balkongöppning. Ett fönster är avkortat i längd (går inte från golv till tak) som framgår av prospekt. Balkongförändringen överensstämmer inte heller med bygglovshandlingar. Ändringarna ha utförts utan förhandsinformation från byggherrens sida som vid direkt fråga motiverar ändringarna av miljöskäl (byggkropparna är tillverkade i Polen och transporterade därifrån på lastbil) och corona. Att skylla på corona är fel det har inte funnits några leveransproblem eller utgående modeller. Betongfabrik med stor kapacitet finns inom 5 mil från byggprojektet. Att skylla på corona är för att dölja en tvist med entreprenör som numer är ”utslängd” av ekonomiska skäl.
Om svårigheter finns att besvara mina 2 frågor så önskas om möjligt tips på person jag kan vända mig till eller lagar och eventuella domar.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning
Bengt
Mobil: 070-6000688
Fråga 1 kan jag tyvärr inte bedöma. Troligen är det en klausul som bara byggherren kan hävda, om han vill.
Fråga 2 är mycket svårbedömd. Det är mycket vanligt att byggherren gör mindre förändingar, som köparen upplever som stora och väsentliga. Det finns inget i lagstiftningen som tydligt anger vad som är acceptabelt eller inte, det blir bedömningsfrågor. I lagen står det bara att lägenheten ska vara i brukbart skick. Om det blivit väsentliga förändringar brukar byggherren erbjuda att man får hoppa av, eller få viss prisreduktion, men det finns alltså inget lagstöd för att man kan kräva det. Det saknas vad jag vet tydliga rättsfall. Blir man inte överens finns bara den rättsliga vägen, via tingsrätten. Om det är lönt att försöka eller värt det kan jag inte avgöra.
Jag vet ingen särskild instans att vända sig till, utan det får bli en advokat i så fall.
Fråga 1. Vi hade en omröstning för 6 år sedan ang en stor renovering som skulle kosta ca 40 miljoner. Det skulle påbörjas 2016 och vara klart 2018. Fortfarande har inget hänt och nu säger styrelsen att det kommer att kosta 80-100 miljoner. Vi är 54 radhus. Kan vi kräva en ny omröstning om detta?
Fråga 2. Styrelsen har på eget bevåg (utan omröstning) köpt in en elbil som tillhörde en av styrelsemedlemmarna. Detta gjordes i juli 2019 och var tänkt som en poolbil. En av styrelsemedlemmarna använder den som sin andrabil.
Är detta tillåtet? Både köp och användning.
Fråga 3. Vi har ännu inte haft någon stämma i år, pga Corona säger styrelsen. Hur länge kan de dra ut på det, skulle varit senast 30 juni? Har de skickat in årsredovisningen till bolagsverket utan att vi haft stämman?
Fråga 4. Finns det nån instans där man kan få hjälp med sådana här frågor?
Många frågor på en gång. Därför bara korta svar.
1. Det borde rimligen hållas en ny omröstning om förutsättningarna ändrats så mycket. Men om det enbart handlar om en renovering, även om den är stor, så krävs det i princip inget stämmobeslut, utan styrelsen kan själv avgöra.
2. Detta borde tas upp på årsstämman, och frågor ställas där. Be även att revisorn tittar närmare på detta.
3. Enligt lag ska stämman hållas senast 6 månader efter redovisningsårets slut, dvs i normala fåll senast i juni. Något undantag i år finns inte. Men det är inte helt ovanligt att stämmor inte hålls inom utsatt tid, och då händer egentligen ingenting. Det finns inget ”straff” för det. Den enda möjligheten är att någon medlem, eller revisorn, vänder sig till Bolagsverket, och begär att Bolagsverket kallar till stämma. En sådan möjlighet finns i Föreningslagen. Kontakta lämpligen revisorn för att diskutera detta.
4. Någon myndighet eller statlig instans för att hantera denna typ av frågor finns inte. Alla ovanstående frågor måste i första hand hanteras internt inom föreningen.
Detta blir inget kort inlägg, då det är svårt att sammanfatta problem och frågeställningar.
Jag bor i 3 vånings radhus i en bostadsrättsförening, husen är i år 20 år gamla.
Vi har sedan ett par år tillbaka noterat att i en takskarv (i ett av våra sovrum) började få en grå missfärgning och vi började misstänka att det kanske var mögel/fukt?
Vår BRF kontaktade då en firma som är expert på denna typen av skador och de konstaterade att vi hade rätt.
De har nu öppnat upp stora bitar av våra väggar och tak på alla tre våningsplanen och konstaterat att vi har många fuktskador, mögel, svamp och toxiner INNE i vår vägg, även vindskivan är skadad.
(Vårt hus ligger i nivåskillnad mot grannen, vilket gör att vårt hus har en vindskiva).
BRF har valt att åtgärda felet inifrån vårt hus och byggföretaget har nu konstaterat att läckaget utifrån (mellan oss och vår grannar) beror på byggfel/konstruktionsfel, då det saknas byggplast på många ställen.
Där det sitter plast har dom skurit av denna helt på flera ställen och på vissa ställen har de endast gjort ett par centimeters uppvik (3-5 cm) vilket innebär att vattnet utifrån har haft ”fritt fall” från taknock ner till bottenplattan.
Byggarna har också upptäckt att isoleringen ligger rätt på bjälkar/balkar vilket tydligen också är fel – det skall vara plast även där för att skydda trät mot ev. fukt.
Det dom även nu har konstaterat är att det inte finns någon tätning alls mellan våra huskroppar vilket innebär att det blåser mellan våra hus, samt att vattnet även kommit in den vägen.
Vi har fått fly hemmet då vi inte kan bo kvar, då vi har undertrycksfläktar som står på dygnet runt på alla våningarna, samt att vi har stora delar av hemmet inplastade i form av stora tält.
BRF bekostar vårt tillfälliga boende under reparation och sanering och tycker att vi skall vara väldigt tacksamma för detta
Det är tråkigt när det blir så här, men föreningens enda skyldighet är egentligen bara att reparera skadorna på fastigheten. Den som drabbas av skadorna, och reparationsarbetet, får i princip klara sig själv, ev med hjälp av egna försäkringar. Det är dock vanligt att föreningen hjälper till med alternativt boende, som i ert fall, eller annan ersättning om lägenheten helt eller delvis behöver tas i anspråk.
Vår kassör flyttar. Vad gäller; kan hon sitta kvar under vald mandatperiod? Det regleras inte i stadgar. Hon kan inte väljas om , det regleras i stadgarna men vad gäller innevarande period(tom juni 21) mvh Marle
En medlem som flyttar förlorar automatiskt sitt medlemskap, och därmed även sin styrelseplats. Styrelsen kan dock besluta om ett undantag, dvs att den avflyttade får stå kvar som medlem, och därmed som ledamot, fram till årsstämman. Det är alltså ett styrelsebeslut som behövs.
Hej ja vill fråga om avgiftshöjning för bostadsrätt, jag har bott i min bostadsrätt i 8 år. Föreningen har kommit överens med alla medlemmar de ska höja ungefär 70 kr par år under 6 år har de höjes 1700 ? När man frågar varför är det så ingen förklarar tydligt, man vet inte vem ska man prata med.
Mvh/ sardar
Styrelsen kan höja avgiften hur som helst, och behöver inte ”komma överens” med medlemmarna. Fråga styrelsen om du har frågor om din avgift. Får du inget bra svar, ta upp frågan igen på nästa föreningsstämma.
Hej!
Jag sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening.
En av medlemmarna hörde av sig och sa att de fått en vattenläcka. De skickade bilder på en fuktskadad vägg (utbuktande) och menade att det läckt in från fasaden. Vi tog då in en besiktingsman som varken kunde mäta någon fukt i väggen, golvet eller fasaden. Fasaden såg lite medtagen ut och vi lagade några hål i putsen bara utifall det var där vattnet letat sig in.
Nu har vi fått ett ersättningskrav från bostadsrättsinnehaven på nytt golv (hela golvet i lägenheten), målning av väggar samt reparation av väggen.
Innan besiktningen hade lägenhetsinnehavaren på eget bevåg brutit upp golvet – ca 3 planker.
Jag kontaktade vårt försäkringsbolag som menade att föreningen ansvarar för fasaden och ev väggen men inte på ytsikt inne i lägenheten.
Vad gäller egentligen?
Det är precis som försäkringsbolaget säger, lägenhetens inre ansvarar lägenhetsinnehavaren för. Även om det uppstått skador i lägenheten som direkt eller indirekt kunnat härledas från fasaden. Enda förutsättningen om innehavaren ska kunna kräva ersättning är om föreningen medvetet vållat skadan, eller genom allvarlig försummelse inte åtgärdat kända yttre problem, t ex i fasaden. Och så verkar det ju inte ha varit i ert fall.
Inte heller tror jag att en hemförsäkrings bostadsrättstillägg skulle kunna ge ersättning, eftersom det förutsätter bl a att skadan inträffat plötsligt och oväntat, och inte kommer utifrån.
Så innehavaren får nog tyvärr själv stå för alla dessa kostnader. Möjligen skulle ”reparation av väggen” kunna diskuteras, beroende på om det lagades något inne i väggen.
Hej
Ang internet och TV:
1) Utgår ifrån att styrelsen i BRF kan besluta om ändring av leverantör ??
2) Om det innebär ändringar i TV utbud och kostnader – måste det tas på ev extra stämma ?
3) I dokument framgår att föreningen SKA tillhandahålla 2 tv boxar och ett basutbud av TV och ingår i avgiften. Nu kommer detta att ändras till 1 tv box o inget ingående TV utbud – är det OK ?
4) Styrelsen har inte informerat/presenterat ändrat dokument i förhållande till ovan angivet.
Ska ändringar i dylikt dokument beslutas av stämma (har inget med stadgar att göra)
5) MÅSTE alla medlemmar ansluta sig till ny leverantör eller kan hushåll/medlem begära att få ha kvar innevarande lösning och vill ej byta ?
Många frågor – korta svar.
1. Ja
2. Nej, men om det är mycket stora förändringar bör rimligen medlemmarna rådfrågas.
3. Det låter som om det är en nyproduktion, och då anser jag att om det sker en försämring i nyttigheterna, så måste det kompenseras t ex med lägre månadsavgift.
4. Nej, men det bör ju kommuniceras ut på något sätt. Se även fråga 2.
5. Om det är praktiskt möjligt bör enskilda medlemmar få avstå eller behålla gammal leverantör, men då på egen bekostnad. Men i vissa fall kanske det rent tekniskt inte är möjligt.
Hej!
Vi bor i en bostadsrätt och vi har fått en vattenläcka i vårt takfönster som var monterat innan vi flyttade in. Vattenskadan har orsakat skador i parketten. Min fråga är vem som är ansvarig för att stå för kostnaderna för att åtgärda takfönstret samt parketten?
Undrar också vad som täcks av försäkringar?
Att laga takfönstret är med största sannolikhet föreningens ansvar, såvida inte era stadgar eller andra överenskommelser säger något annat. Följdskadorna i parketten måste ni själva hantera, och troligen kan ni inte heller få hjälp av ev försäkring. Eftersom skador från vatten utifrån sällan ersätts (konstigt nog).
Hej!
Jag har köpt en lägenhet med tänkt tillträde den 1 december, mellan kontaktskrivnining och tillträde upptäcktes en fuktskada i läghenheten som säljaren kommer att reparerar. Mitt tillträdelsedatum flyttades fram 1 mån. Jag tvingas nu bo på annan ort då jag hade sagt upp mitt förra boende.
Vad har jag för rätt till ersättning/vilken typ av ersättning kan jag få, och i såfall vem ersätter mig, säljarens fösäkring? Stort tack för ett bra forum!
Om det är fastställt att säljaren ansvarar för skadan, så ansvarar säljaren även för att du ersätts för de extrakostnader som kan förknippas med att tillträdet försenas. I praktiken blir det säljaren försäkringsbolag. Du bör få ersättning för rimliga och nödvändiga merkostnader som du kan redovisa för, men de får inte vara onödigt stora.
Inledningsvis – vill bara ställa in mig i ledet som ger beröm åt denna fantastiskt heltäckande och pedagogiska webbsida. Jag har genom åren ägnat massor med timmar åt innehållet och får fortfarande stor hjälp.
Har nu en fråga jag trots stort sökande inte hittat svar på:
Vilket ansvar har föreningen att återställa ytskiktet vid byte av fönster och karmar vilket görs som en gemensam upprustning?
Detta gäller en ”alltför” spretig förening med hus byggda under över 100 år och även med stor skillnad i den egna invändiga upprustningen, vilket gör att lägenheterna inte kan jämföras med varandra. För min del är det en 1800-tals lägenhet som för 4 år sedan totalrenoverades och som vi nu önskar få tillbaka i samma skick.
Exempelvis önskar vi få tillbaka slätputs istället för kornigt i nischer/smygar, ”vår” färg på nischer/smygar som harmoniserar med vår tapet istället för en standardfärg och ”vår” slitstarka färg på fönsterbrädor istället för en standardfärg.
Det vi diskuterar är kostnaden dels för material och dels för det extra återställningsarbetet som detta medför.
Med vänliga hälsningar
Per
När föreningen genomför en uh-åtgärd på fastigheten där man behöver riva eller på annat sätt skadar lägenhetens inre, så faller det på föreningen att återställa även det inre (som annars hade varit innehavarens ansvar). Dock brukar detta återställande bara begränsas till att återställa till normal enkel standard. Om innehavaren alltså haft extra dyr eller speciell inredning eller ytskikt, som föreningen tvingats riva, så behöver föreningen inte återställa till exakt samma (exklusiva) skick. Det förefaller alltså som om ni själva måste bekosta det extra återställningsarbetet som ni önskar.
Pga detta kan det bra att i förväg bestämma hur det ska vara, och t ex själv åta sig återställningsarbetet mot en viss kontant ersättning.
Hej
I en BRF står det i stadgarna att antalet ledamöter ska vara lägst 3 och högst 7 ledamöter.
På senaste stämma tillfrågades stämman om antal ledamöter och stämman sade ja till 7 ledamöter, i enlighet med valberedningens förslag.
Nu har en ledamot avgått och undrar vad som gäller ?
1) Stadgarna – mao inget fyllnadsval behövs
2) Stämmans beslut om antal, så fyllnadsval upp till 7 ledamöter behövs ?
Något fyllnadsval behöver inte göras, så länge styrelsen är beslutsför. Det är den så länge minst hälften är kvar av den ursprungliga styrelsen. I detta fall så länge det finns minst 4 ledamöter kvar som kan delta på styrelsemötena.
Hej!
I januari 2017 köpte jag en lägenhet. En fyra enligt mäklarens annons med ingen info att denna är en ombyggd trea. I mars 2017 ca 20 dagar innan inflytt får jag ett brev från en jurist som föreningen anlitat om att den tidigare bostadsrättsinnehavaren gjort felaktiga renoveringar som omfattar ventilation och saknad av fuktskydd. Samt att föreningen ej fått information om denna ombyggnad.
Jag kräver då att lägenheten besiktas samt att säljaren åtgärdar de fel som påträffas. Vilket efter många om och men läser sig och besiktningen blir godkänd.
Nu i januari 2021 så säljer vi vår lägenhet med informationen att det är en ombyggd 3a. Föreningen bestämmer sig då för att ej godkänna medlemskapet samt påstå att de ej finns bygglov för ombyggnaden som säljaren vi köpte av. Det som gjorts är att flytta köket till andra sidan väggen och man har använt samma avlopp. Ventilationen är godkänd.
Jag har varit i kontakt med stadsbyggnadskontoret som säger att denna typ av renovering ej kräver anmälan då man ej rivit bärande väggar.
Har min förening rätt att kräva detta, då dom enligt mig brustit i att dom ej kollat upp detta innan vi tog över. Och där jag varken fått rätt information utav förening eller dåvarande mäklare. Samt att dom redan godkänt mig då och nu när jag inte ens renoverat nåt så bråkar dom med mig igen!
Om dom gjort besiktning av ventilation o rör, och godkänt det. Borde det inte vara så att dom godkänner ombyggnaden då med iom att dom besiktat?
Om jag utgår från din beskrivning, så har det gjorts flera fel av styrelsen. För det första, medlemskap ska beviljas enbart utifrån personen som söker medlemskap. Din situation, eller om det är problem med lägenheten, får aldrig påverka själva medlemskapsfrågan. För det andra, jag uppfattar det (liksom du) att styrelsen efter besiktningen godkände ombyggnaden. Att nu hänvisa till ”bygglov” är naturligtvis helt fel, vilket du också kunnat påvisa. För det tredje så borde mäklaren ha upplyst om att det i grunden var en trea, men det framgår inte om du kollade det med styrelsen i samband med köpet.
Sammanfattningsvis bör din försäljning gå igenom och köparen godkännas. Problemet är dock om styrelsen sagt nej (oavsett på vilka grunder). Då är det nämligen köparen som måste gå till hyresnämnden och överklaga. Så även om styrelsen gjort helt fel när de nekade medlemskap, så blir det i praktiken ett problem för dig och din försäljning, tyvärr. Det är så lagen ser ut.
Hej igen och stort tack för all dina rediga och kloka svar till oss villrådiga!
Jag har bekymmer med avrinning från min balkong. Bor högst upp (våning 11) i en fastighet byggd 2009. Vid inflyttning uppdagades att balkongavdelarna högst upp inte var ordentligt fastsatta, det blev en garantifråga som åtgärdades snabbt av byggbolaget.
Våren 2018 upptäckte jag (snarare grannen på våning 10 med balkong under min) att det saknas en avrinningsplåt från min balkong. När jag vattnade väl generöst forsade vatten ner på balkongerna under. Mycket dumt av mig men jag bad alla om ursäkt och samtliga grannar under mig och jag är fortfarande vänner. Jag inredde omedelbart min balkong med krukfat, brickor etc och det rinner inte längre över när jag vattnar.
Grannen närmast under mig påpekade vid tillfället att när det regnar häftigt och vid snösmältning rasar vattnet rakt ner på balkongerna under min plus att vätan liksom fastnar i grannens balkongtak (dvs under min balkongs golv) och regnar ner som ett milt dis långt efter det att ovädret har upphört.
I samband med denna händelse, alltså våren 2018, påtalade jag för styrelsen att avrinningsplåt/droppbleck/”droppnäsa” saknas på min balkong. En styrelseledamot besökte min balkong för att undersöka saken. Hen konstaterade att det stämmer att plåt saknas på ”min” del av fasaden och det i grannfastigheterna finns avrinningsplåtar på balkongerna högst upp.
Nu har en relativt nyinflyttad granne på våning 8 vid flera tillfällen upprört påtalat att hennes balkong blir blöt och hon påstår att det antingen är grannen ovanför henne (våning 9) eller jag (våning 11) som orsakar detta. Hon har klagat hos styrelsen. Styrelseledamöter har besökt mig, jag har visat att plåten saknas och att det säkert stämmer att balkongerna under blir blöta när det regnar samt att jag är orolig att styrelsen inte tar tag i det egentliga problemet som ju handlar om att alldeles oavsett varifrån vattnet kommer finns det en skaderisk på fastigheten p.g.a. att avrinning saknas.
Jag anmälde detta våren 2018, den nyinflyttade grannen har anmält att det rinner vatten på hennes balkong både sommaren 2019 och 2020, jag gjorde en formell skriftlig felanmälan i februari 2020 samt har haft kontakt med styrelsen flera gånger hösten 2020, både via mejl, telefon och då två ledamöter var hos mig och tittade på balkongen.
Nu har styrelsen plötsligt vänt och hävdar att det inte ska vara någon avrinningsplåt på balkongerna, alltså är det inget som saknas. De föreslår att en, av dem anvisad, plåtfirma ska ”lösa problemet” på min bekostnad. Jag tycker att det är helt orimligt, dels för att det är en detalj som byggfirman har missat (garantitiden löpte ut 2019), med tiden finns det risk för skador på fastigheten, det handlar om fasaden, dvs föreningens ansvar, och helt ärligt – JAG störs ju inte av det rinner vatten, det är mina grannar som plågas.
Mina grannar är lika irriterade som jag på styrelsens saktfärdighet och ovilja och har föreslagit att vi gemensamt skriver en motion om detta.Finns det någon annan väg att gå? Om jag tar på mig att skriva en motion, kan jag få tag på på bygghandlingar/-ritningar över balkongerna och besiktningsprotokoll via byggföretaget eller måste jag gå via styrelsen?
Du nämner att du råkat vattna för mycket vid något tillfälle, så att det rinner ner till grannen inunder. Inte trevligt en vacker sommardag. Det är förstås något man måste undvika, för då har grannen full rätt att klaga på dig, och beklaga sig inför styrelsen. Oavsett om det finns avrinningsplåtar eller droppnäsor.
Men när det regnar blir alla balkonger blöta, och det kommer rinna från de övre balkongerna ner på de nedre. Det går inte att undvika. Möjligen kan problemen minskas om det finns fungerande ”droppnäsor” eller plåtar, men det är något som styrelsen ska ta tag i, i så fall. Som medlem kan man bara klaga. Och ev motionera om det på stämman att det bör åtgärdas.