Föreningens kassaflöde
Bostadsrättsföreningens ekonomi
I förra avsnittet visade vi transaktionerna till och från underhållsfonden. Men vad händer i verkligheten? Hur rör sig pengarna mellan resultat- och balansräkningen? För att förstå en bostads-rättsförenings ekonomi måste man förstå det verkliga kassaflödet.
Vi har redan berört en viktig del i kassaflödet, nämligen avskrivningarna (se avsnittet Avskrivningar – kostnad eller intäkt? Nu ska vi fullfölja beskrivningen av det primära kassaflödet genom att än en gång titta på föregående exempel, men “följa pengarna” istället!
Detta schematiska kassaflöde motsvarar i princip de “Kassaflödes-analyser” som återfinns i vissa större föreningars bokslut.
Föreningens kassaflöde. Jag har uppfattningen att exemplet innehåller ett fel. Enligt Bokföringsnämndens Allmänna råd BFNAR 2003:4 kan överföringen inte göras med mer än vad som finns disponibelt d v s summan av balanserat resultat (positivt) och årets vinst. I stadgarna är skrivet t ex 0,3% av fastighetens tax.värde men så stor avsättning kan kanske inte göras. Man kan inte disponera medel man inte har. Jfr negativ kassabehållning.
Vad vi kan se finns det inga sådana begränsningar i Bokföringsnämndens Allmänna råd. Det är dessutom allmänt förekommande bland bostadsrättsföreningar att man gör avsättning till yttre fonden, även då föreningen gjort förlust eller det balanserade resultatet är negativt. Allt med revisorernas goda minne. Sjäv tycker vi det är lite märkligt, men framför allt är det vilseledande för föreningens medlemmar.
Fonden för underhåll – varför minskas inte den när man gör underhåll på 1000′? Borde inte den ianspråktas?
Jo, gör man underhåll för 1000′ så plockar man ut motsvarande från yttre fonden. Men samtidigt gör man i vårt exempel en årlig insättning på 700′, nettot blir alltså bara -300′ från fonden det året. Men observera att allt detta bara är omföringar i balansräkningen, inget annat.