Föreningsstämman: Vem får närvara och vem får rösta?
En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.
Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).
Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.
Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska arrangemangen. Sådana personer har numera ingen självklar rätt att närvara. Inte ens ev. externa styrelseledamöter, såvida det inte tillåts i stadgarna. Stämman måste fatta beslut om alla sådana ”utomstående” personer, och beslutet måste faktiskt vara enhälligt, varje närvarande medlem har alltså vetorätt! Stadgarna kan dock ange undantag (nya Föreningslagen 2016).
Observera också att ett dödsbo saknar närvaro- och rösträtt, eftersom ett dödsbo i normala fall inte är medlem och därför inte kan företrädas av varken delägare eller ombud.
Samma sak med hyresgäster, dessa har ingen automatisk närvarorätt, dock kan man t ex fatta beslut om att de får sitta med som åhörare.
När det gäller inbjudna experter kan man lösa det praktiskt så att dessa får framföra sitt budskap innan stämman öppnas.
Vilka har då rösträtt?
Endast medlemmar har rösträtt, och varje medlem har en röst. Men om två medlemmar samäger en bostadsrätt så har de bara en röst på mötet. Vem som ska rösta (utöva rösträtten) får de själva bestämma. Om en medlem av någon anledning äger flera bostadsrätter har hon/han också bara en röst. Men om t ex ett par tillsammans äger två bostadsrätter bör de kunna företräda var sin bostadsrätt, alltså ha var sin röst.
Kan man inte själv närvara på stämman kan man skicka ett ombud. Men samma regel brukar gälla som för biträde: bara make/sambo, eller annan medlem kan vara ombud, enligt lagen. (Kontrollera dock alltid stadgarna, som brukar vara mer generösa, Hsb tillåter t ex valfritt ombud.) En medlem kan bara vara ombud för en (1) annan bostadsrätt. Det innebär att en enskild medlem i normala fall kan inneha högst två röster, dels sin egen röst, dels som ombud för en annan (undantag, se nedan).
Som ombud måste man ha med sig en skriftlig undertecknad fullmakt, högst 1 år gammal, där det framgår för vilken bostadsrätt den gäller. Men den behöver inte vara bevittnad, som det ibland påstås. I ett fall anser vi dock att fullmakt inte ska behöva utkrävas: när en bostadsrätt ägs av ena maken/sambon, men andra maken/sambon kommer till stämman, och bägge två är välkända personer.
Juridiska medlemmar röstar genom sin ställföreträdare eller sitt ombud, gäller också Hsb i en Hsb-förening (liksom Riksbyggen). Omyndiga kan ha en förmyndare.
Övriga närvarande på mötet har ingen rösträtt.
Det finns några viktiga inskränkningar i rösträtten: för att få rösträtt måste man ha “fullgjort sina förpliktelser”, vilket i praktiken innebär att man inte får ligga efter med ex avgifter (vara restant), gör man det har man förlorat sin rösträtt. En annan viktig inskränkning är jävsfrågor, där den mest uppenbara är att styrelsens ledamöter och suppleanter inte får delta i omröstningen om styrelsens ansvarsfrihet.
Till sist: om stämman leds av en extern stämmoordförande saknar denne rösträtt, men har utslagsröst vid jämn omröstning (dock ej personval).
Går allt detta att kontrollera ???
I små föreningar där man känner alla och inga konflikter förväntas brukar allt lösas utan speciella kontroller eller formkrav alls, man bara noterar hur många röstberättigade som är närvarande.
I större föreningar bör man dock göra så här:
Styrelsen måste vara förberedd med lägenhets- eller medlemslistor (även lista över ev. restanter). Vid inpasseringen prickas medlemmarna av, även de bostadsrätter som företräds genom fullmakt. På så sätt upprättas en röstlängd. Biträden brukar inte antecknas. Varje godkänd medlem och ombud får en röstsedel, det innebär att varje person erhåller 1, 2 eller ingen röstsedel. (I undantagsfall kan man inneha 3 eller fler röster: om man både är medlem, ombud, och dessutom ställföreträdare för en eller flera juridiska medlemmar.)
Men har man därmed koll på läget?
Nej egentligen inte. Man förutsätter ju att de personer som kommer är de de uppger sig för att vara. Någon id-kontroll förekommer ytterst sällan, möjligen i mycket stora föreningar. Men inget som vi förespråkar i normala föreningar.
Det viktiga enligt vår mening är att ha kontroll över antalet röstberättigade, och att omröstningar kan genomföras korrekt. Och det uppnår man bara genom att använda röstsedlar.
“Godkännande av röstlängd”, på dagordningen.
Ordföranden rapporterar antalet röstberättigade, uppdelat på närvarande och fullmakter, och detta fastställs (beslutas). Skulle någon medlem anse att det förekommit fel i samband med registreringen, eller att någon felaktigt fått rösträtt, eller inte ska få närvara, då är det alltså tillfälle att påtala det under denna punkt.
Det är också vanligt att ordföranden frågar om man kan “fylla på” röstlängden om det skulle komma någon eftersläntrare. Däremot brukar man aldrig minska antalet, även om någon lämnar mötet i förtid.
Observera, att allt detta bara är det “normala”. Föreningens stadgar och praxis kan föreskriva något annat. HSB:s stadgar t ex tillåter numera valfritt ombud och biträde.
(Uppdaterat mars 2018)
Tillägg:
Hur gör man vid lägenhetsöverlåtelse? Om överlåtelsen är godkänd av styrelsen, men den nya medlemmen ännu inte har tillträtt bostadsrätten. Allt hänger då på när medlemskapet inträder. Vi förespråkar starkt att medlemskap inte skall anses föreligga förrän just på tillträdesdagen. Om en sådan blivande medlem vill gå på stämman, bör den få det, anser vi, men naturligtvis utan rösträtt.
© Borättupplysning Skåne
Innan BRF bildades av två advokater så förvaltade samma två advokater en stiftelse.
De sålde stiftelsens fastighet till ett dotterbolag för att dagen efter sälja vidare fastigheten till BRF via transpportköp.
De sitter nu i styrelsen ven i BRF.
Innan stämma för ombildning skrev dessa två advokater förstahandskontrakt med kollegor på respektive advokatbyråer.
INGEN AV DEM HAR NÅGONSIN BOTT I LÄGENHETERNA.
Dessa lägenheter har hurts ut i andrahand.
De som innehaft förstahandsval har folkbokförts på adressen dagar innan stämma för att direkt efter ombildningen åter folkbokföras på deras riktiga adresser.
Efter en kontroll så visade det sig att dessa fyra lägenheter ”ägs” av de tv advokater som både styrt Stiftelse samt nu BRF.
De har alltså använt sig av bulvaner för att själva köpa dessa vid ombildning för att sälja dem.
Får det verkligen gå till såhär?
Så borde det naturligtvis inte få gå till. Men om något formellt fel begåtts kan jag inte avgöra. Det finns många sätt för oärliga personer att skaffa sig stora fördelar i samband med ombildningar, särskilt i små föreningar, som denna. Små bostadsrättsföreningar kan vara mycket riskabla att köpa in sig i.
Hej,
1. Kan en styrelsemedlem i egenskap av medlem skriva en motion som ska behandlas på årsmötet?
2. Har styrelsemedlemmar, inklusive ordförande rätt att rösta på motioner på ett års- eller extra medlemsmöte?
Alla medlemmar har rätt att lämna in motioner till förningsstämman. Även om man själv är styrelseledamot, eller har annat uppdrag.
Alla medlemmar har rösträtt på alla föreningsstämmor, även om man är förtroendevald, eller har annat uppdrag. Och även om man är själv kan dra fördel av det fattade beslutet. Jävsregler gäller alltså inte på föreningsstämmor, utan där får alla rösta utifrån sina egna intressen.
Vi ska snart ha årsmöte i vår förening. Kan en som är med i valberedningen även anmäla sig som rösträknare på årsmötet
Ja, det finns inga formella hinder. Men naturligtvis bör man försöka sprida uppdragen. Men i mycket små föreningar går det kanske inte att undvika.
Hej,
Vi ska ha årsstämma strax och vi kan inte närvara fysiskt. Är det ok att närvara genom telefon eller Skype? Har vi rätt att rösta då?
Tacksam för svar.
Nej, det är inte möjligt. Enda möjligheten är att vidtala ett ombud, som går på stämman och röstar för er räkning. Regler för ombud står i era stadgar. Möjligen kan ni ha viss telefonkontakt med ombudet under stämman.
Hej!
En av personerna som är intresserad av att sitta i styrelsen kommer inte närvara stämman. Kan man väljas in i styrelsen även om man inte närvarar stämman under förutsättningen att man föreslås av valberedningen?
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Sanna
Man behöver inte närvara för att röstas in i styrelsen. Man behöver inte heller vara förslagen av valberedningen. Vill medlemmarna rösta in en person som varken är närvarande eller föreslagen av valberedningen, så går det bra. Däremot bör personen naturligtvis vara vidtalad, och ha accepterat att bli invald.
Hej! Jag har ett gäng fullmakter från senaste årsstämman hos mig. Protokollet är skrivet och justerat (dvs rösträkningen gjord), kan jag då slänga fullmakterna i soporna eller ska de hanteras på ngt speciellt sätt?
mvh rebecka
Vad jag vet finns inga regler om detta. Själv hade jag sparat fullmakterna, tillsamans med röstlängden och protokollet i orginal. Men efter ett år finns ingen anledning att ha fullmakterna kvar, då kan de slängas.
Hej Lennart!
I vår Brfs stadgar framgår att ägare bara har en rösträtt oavsett ägandet av antal lägenheter.
Vid årets årsstämma deltog en ägare med en egen privat lägenhet och en röst. Dessutom gjorde denne ägare anspråk på ytterligare en röst, genom att vara firmatecknare i ett bolag som samme ägaren har tillsammans med en annan person. Den andre ägaren i bolagets lägenhet var inte närvarande på årsstämman.
Kan den närvarande ägaren på årsstämman hävda att ha två röster? En röst för den egna privata lägenheten och en röst för det gemensamma bolagets lägenhet. Någon fullmakt för att rösta för bolaget fanns inte.
MVH
Nils
Ja, i detta fallet stämmer det att personen har två röster. Dels för sin egen privata lägenhet, och dels som företrädare för bolagets lägenhet. Lägenheterna har rent juridiskt olika ägare. Ska man vara riktigt noga, ska en sådan företrädare ha en fullmakt från företaget, men eftersom personen själv är firmatecknare kan denne företräda företaget, även utan fullmakt.
Hej
Vi är en Brf med 4 lägenheter och 4 medlemmar där alla sitter i styrelsen. Hur funkar det när medlemmarna skall rösta om styrelsens ansvarsfrihet?
Mvh
Jonny
Frågan är, hur har ni gjort hittills??
Här får man improvisera lite, och det enklaste är väl att på den punkten på stämmans dagordning helt enkelt fråga: ”Är någon emot?” Om ingen protesterar, så är ansvarsfriheten avklarad.
Men frågan om ansvarsfrihet handlar egentligen om att behandla varje enskild ledamot för sig: Alltså bör man ställa frågan i tur och ordning för varje ledamot, och så får övriga tre rösta. Men ett sådant förfarande känns onödigt omständligt, enligt min mening.
Hej,
I vår förening så har tidigare ordförande flyttat men styrelsen tar in personen igen för att agera stämmoordförande. Egentligen är detta inget problem men det har efter ett antal årsmöten oroat mig nu för att:
– Personen som ska agera extern och professionell men kan ha en jävig situation för att skydda sina ”vänner” i styrelsen samt sitt tidigare arbete som ordförande i brf.
– Personen är mycket omtyckt av de som kommer på mötet (ca 1/3) och har mycket auktoritet hos dessa medlemmar. Men eftersom personen ofta hoppar in i frågor och motioner med godtyckliga svar enligt mig så får man inte en bild av kunskapen hos styrelsen. Jag får själv känslan av att styrelsens kompetens nu inte är tillräcklig men detta döljs då de kan luta sig mot gamla ordföranden som nu är inhyrd.
– Känslan jag har nu är att medlemmarna tycker att jag är bråkig som försöker med motioner och frågor skapa en förståelse för styrelsens kunskap. Tyvärr döljs detta nu under tidigare ordföranden och nu inhyrda stämmoordföranden och de andra medlemmarna litar blint på styrelsen.
Till frågan, är det möjligt att jag kan neka den tidigare ordföranden att vistas på årsmötet för att då kunna se styrelsen klara sig själva? Mötena genomförs även fast jag protesterar och ingen fattar varför jag vill få bort en så härlig person från mötet.
Värt att tillägga är att jag ser en del brister i ekonomin i föreningen för både löpande år till år men även buffert för framtiden. Dessutom har de inte uppdaterat underhållsplanen förrän jag frågade (skulle gått ut nästa år men nu uppdaterade de den och vill inte visa hur vilket också är en oro).
Mvh J
Till huvudfrågan: går det att neka den fd ordföranden att vara stämmoordförande? Det beror på vad som står i föreningens stadgar. Huvudregeln i föreningslagen säger att en enskild medlem kan inlägga sitt veto och därmed neka alla utomstående att närvara på föreningsstämman. Men i de flesta föreningars stadgar står det något i stil med att ”stämmofunktionärer alltid har rätt att närvara”, och då kan ingen hindra att den externa stämmoordföranden väljs på stämman.
Vi är en oäkta brf med 61 lägenheter. 28 st ägs av en juridisk person som bedriver näringsverksamhet i sina lägenheter genom att hyra ut dem till hyresgäster. (Vi har ett komplicerat förflutet som möjliggör detta.) Hur många röster har denna juridiska person på årsstämman? 28 eller 1?
Om inget särskilt står i stadgarna så har denne juridiska medlem endast 1 röst. Står det något annat i stadgarna så är det det som står där som gäller, men det kan ifrågasättas.
Hej,
Styrelsen har vid en tidigare stämma fått minst 2/3 (kvalificerad majoritet) för att sälja av delar av allmän yta i fastigheten för att bygga om till lägenheter som sedan ska säljas.
Efter denna stämma och beslutet har nya medlemmar tillkommit som vill häva beslutet. De har samlat ihop 1/10 och tvingar således fram en ny extrainsatt stämma.
Min fråga är: Måste dessa personer samla minst 2/3 (kvalificerad majoritet) för att häva det tidigare beslutet? För det borde ju vara den frågan som ska röstas om och inte att det ska röstas om, om samma fråga (som styrelsen redan har fått mandat i).
Alltså, på det extrainsatta mötet/stämman, måste 2/3 rösta för att upphäva det tidigare beslutet?
Man får se det så här, att denna extrastämma är inkallad för att ompröva det tidigare beslutet. Det ursprungliga förslaget skall alltså tas upp för ny omröstning, och om det då fortfarande finns 2/3-dels majoritet bland de röstande, så ligger beslutet fast. Annars faller det. De räcker alltså med 1/3 (drygt) som röstar emot, för att upphäva det tidigare beslutet. (Gäller avgivna röster. Skulle det råka bli exakt 1/3 mot 2/3 vinner 2/3-delen.)
Hej!
Om en kallelse till en extrastämma inte informerats till medlemmarna i en bostadsrättsförening på korrekt sätt enligt lag, under vilken punkt i protokollet ska detta bestridas under själva stämman?
Vid en fusion genom absorption av tre föreningar, gäller då denna lag ej den övertagande föreningen? Vad menas med ”annan juridisk person” i detta fall?
Lagen säger:
21 §
En kallelse ska även skickas med post till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om
3. stämman ska ta ställning till om föreningen ska gå upp i en annan juridisk person genom fusion, gå i likvidation eller upplösas genom förenklad avveckling.
Har ingen erfarenhet av just dessa frågor, men min tolkning är att Föreningslagens 6kap.§21 p.3 (kallelse med post) endast gäller de överlåtande föreningarna, ej den övertagande. Och med ”annan juridisk person” menas väl i detta fallet helt enkelt den andra föreningen, dvs den övertagande.
Det finns alltid en punkt på dagordningen som avhandlar ”om stämman behörigen kallats”. Då är rätt tillfälle att diskutera detta. Beslut tas dock med enkel majoritet, så om man är missnöjd i minoritet får man klandra stämman vid domstol.
Hej!
Vi är en BRF med totalt 13 lägenheter. 12 är BRF och 1 är hyresrätt. 9 av lägenheterna är små, 4 av dem är stora (varav 1 av de stora är hyresrätten som därmed inte har rösträtt). Vi ska nu ändra rösträtten i stadgarna (på grund av att det just nu är ett företag som innehar majoriteten av rösterna då det företaget ägde hyreshuset som sedan ombildades till BRF och sålde av lägenheterna). Min fråga är om du har något förslag på hur man kan formulera i stadgarna för att det ska bli mest rättvist för alla lägenheter? De små lägenheterna vill exempelvis ha sänkt avgift och att de storas avgift höjs, vilket såklart de stora inte vill. I ett sådant beslut krävs 75% majoritet, vilket de små lägenheterna skulle inneha om vi ändrar stadgarna till att varje BRF har 1 röst var, eftersom de är 9 och vi stora är 3 stycken. Hur kan man formulera i stadgarna rösträtten så att varken de små eller de stora kan ”köra över” varandra med sin rösträtt? Är det exempelvis ett bra förslag att ändra så de stora lägenheterna innehar 2 rösträtter och de små 1 rösträtt var?
Något fullständigt svar kan inte ges här, för det krävs det en arvoderad konsultation i ärendet. Men rent generellt är det ju så att det är de enskilda medlemmarna som har rösträtt, inte lägenheterna, och att varje medlem har en röst. Att ha något annat system är extremt ovanligt, men jag känner till en förening vars medlemmar har röstetal efter bostadsrättens storlek. Kanske något för er förening?
Angående årsavgiftens storlek så borde den vara fördelad enligt andelstal, där de stora lägenheterna har större andel och avgift än de små, är det inte så? Om fördelningen nu känns orättvis, så går det att ändra på, men kan då upplevas orättvist av de som förlorar på förändringen.
Hej!
Jag sitter i styrelsen för en liten Brf, 27 lägenheter.
Vi har haft aningar om oegentligheter hos den fd styrelsen och höll en Extra stämma där en ny styrelse blev inröstad. Vi har redan granskat bokföring och hittat bevis på våra misstankar.
Nu har den gamla styrelsen, eller exakt fd Ordförande och fd Kassör som dessutom är särbos i huset, skickat ut en Extra stämma, kort efter vårt övertagande, utan att begärt den skriftligen av den sittande styrelsen.
Hur bestrider man en sådan sak, som tydligt bryter emot stadgarna och bostadsrättslagen?
Den gamla styrelsen, eller dess ordförande, kan inte kalla till föreningsstämma, det kan bara den nuvarande styrelsen göra. Ni behöver därför inte ”bestrida” detta, utan bara ignorera denna ogiltiga kallelse, eller skicka ut en dementi. Skulle mötet ändå avhållas, är det bara att förklara att stämman inte kallats i behörig ordning, och därför är ogiltig.
Men allra först: Är den nyvalda styrelsen registrerad av Bolagsverket, och styrelsevalet vunnit ”laga kraft”? Bäst att kolla (se avsnittet ”Helt ny föreningslag”).
Hej,
Valberedningen i en bostadsrättsförening föreslår till stämman att välja en medlem till styrelseledamot/ordförande trots att personen inte närvarande och företräds av en medlem som inte har fullmakt för det.
Har stämman rätt att välja personen till ledamot/ordförande?
Är stämmobeslutet ogiltig i så fall?
Vem ska ogiltigförklara stämmobeslutet och går man till väga?
Är valberedningen skadeståndsskyldiga då de vilseleder stämman och med vilket belopp?
Tack på förhand!
En person som föreslås till ledamot behöver inte vara personligen närvarande på stämman. Men bör naturligtvis vara vidtalad och ha accepterat att bli vald.
En valberedning kan aldrig bli skadeståndsskyldig, och ett stämmobeslut ska klandras till tingsrätten, men då måste det handla om något allvarligt.
Uttrycket samtliga röstberättigade medlemmar i samband med stadgeändringar. Där menas väl samtliga närvarande röstberättigade medlemmar?
Med uttrycket ”samtliga röstberättigade i föreningen” menas just det, alla i föreningen, alltså en stämma med alla röstberättigade närvarande och alla röstar ja. Alltså total enighet. Kan i praktiken bara fungera i små föreningar.
Hej, du skriver att extern styrelsemedlem får närvara på stämman. I vår förening ifrågasattes detta då den externa styrelsemedlemmen inte uppfyllde de (sedvanliga) villkoren i stadgarna som gäller för närvaro.
Istället fick stämman rösta om den externa styrelsemedlemmen hade rätt att närvara på stämman. Det gick bra då beslutet togs enhälligt.
Men om så inte varit fallet, på vilken rättslig grund kan man visa att en extern styrelsemedlem alltid har rätt att närvara på en stämman och att detta inte är upp till stämman att besluta om?
Jag hittar inte stället du refererar till, att extern styrelsemedlem har rätt att närvara, möjligen är det i ett äldre inlägg. Nuvarande föreningslag är mycket strikt när det gäller utomståendes närvarorätt. Om det inte finns något preciserat i era stadgar, så har bara ev extern revisor laglig närvarorätt. Alla andra måste röstas om, och kan alltså nekas om någon medlem är emot. Om er förening brukar ha extarna styrelseledamöter, bör ni alltså anpassa stadgarna efter det.
Hej!
Det står så här i den inledande texten till denna frågesida (Föreningsstämma: vem får närvara…..)
” Andra personer som naturligtvis får närvara är föreningens externa revisorer, om sådana finns, och externa styrelseledamöter, om sådana finns.”
Men då har jag fått ett svar som överensstämmer med vad jag själv trott efter att förgäves försökt hitta något stöd i Lagen om ek.förening resp BrfL på att externa styrelseledamöter har rätt att närvara utan stämmans beslut.
Tack för snabbt svar!
Tack för påpekandet! Jag har nu korrigerat texten.
Tack för en mycket bra artikel, samt frågor och svar.
Vi är på väg att köpa en fastighet som vi ska ombilda till bostadsrättsförening (om det nu var rätt sätt att utrycka det)
Vi har funderat lite på gången i det. Kan man bilda en bostadsrättsförening först som sedan köper fastigheten och sedan fördelar lägenheterna?
Som jag förstått det så styrs bostadsrättsföreningen av, i första hand ”Lagen om ekonomiska föreningar” och i andra hand ”Bostadsrättslagen”. Är dessa två lagar dispositiva, d.v.s. att man kan i stadgarna skriva in regler som gäller istället för dessa lagar. Ex. bestämma procentuell rösträtt för varje lägenhet.
Är det några andra lagar man bör titta på?
Tvärr kan vi i detta forum inte besvara frågor om bostadsrättsombildning ur ett fastighetsägarperspektiv.
Lagarna är inte dispositiva, såvida det inte är särskilt angivet i lagparagraferna.
Hej, du skriver att medlemmar i förening får delta
Vår förening hade en stämma 1,5 vecka innan vi fick tillträde till vår lägenhet
Där beslutades åtgärder som hade stor påverkan på insynen i vår lägenhet. Hade vi rätt att få delta som medlemmar på stämman då vi vid den tidpunkten rimligtvis blivit godkända av föreningen då detta var 3 månader efter kontraktsskrivningen?
Det normala förfaringssättet är att styrelsen, när en ansökan om ägarbyte kommer in, fattar ett preliminärt beslut om medlemskap. Dvs man godkänner den nya medlemmen att bli medlem, men först på tillträdesdagen. Fram till dess är den gamla medlemmen fortfarande medlem, och har ansvaret för bostadsrätten. Att medlemskapet övergår först på tillträdesdagen är för att det inte ska uppstå tveksamheter om vem som har ansvaret för bostadsrätten.
Och eftersom en stämma är ett medlemsmöte, med tydliga regler om att bara medlemmar får närvara, så blir det som ert fall, att ni inte hade rätt att delta.
Hello,
Sorry to write in English but I received an informative document from the board regarding the next assembly where the members will have to decide to convert, or not, the attics into apartments. In order to do so, we have to make a decision about the storage. Here is what is written: ”Beslut om att flytta lägenhetsförråd från vind till annan plats i huset (eller om annat utrymme är beläget på vinden som alla har tillgång till) är beslut enligt BRL 9:16. Det kräver att samtliga som berörs av förändringen har röstat ja (på att flytta förråden) på en föreningsstämma eller att medgivande å lämnas utanför stämman (lämpligen skriftligen på särskild handling)”. Is it legal? What is the vote protocol? And if the protocol is not respected, what should I do?
Ja, om det fattas ett beslut på en stämma, enligt reglerna i denna paragraf, så måste alla finna sig i det beslutet. Protokollet från stämman ska du kunna ta del av.
Om något i detta förfarande inte går rätt till, enligt Bostadsrättslagen, ska du i första hand klaga hos styrelsen, eller revisorn, eller hyresnämnden, eller i sista hand tingsrätten.